fredag 11 september 2020

En stor dag för en utmattad

Är det illa att man varit så sjuk så länge att när man väl fixar sig så tycker man att man ser utklädd ut? Haha. Jag kan räkna på fingrarna hur många gånger jag gjort i ordning mig helhjärtat det här året (alltså inte tvingat på mig något anständigt och känt "äsch" till det där lilla extra piffet man vanligtvis tycker är kul men inte orkar för att man har så lite energi). Det känns alltid lika konstigt att byta ut Adidas-brallorna till jeans eller kostymbyxor, att se sitt hår stylat och se alla plitor i ansiktet täckas över med foundation.

Jag är glad att jag har vaknat upp och inte direkt vetat att det kommer att bli en dålig dag. Såna dagar kommer tyvärr, och då vet man redan när man slår upp ögonen på morgonen att man inte kommer orka göra något alls på hela dagen. Andra dagar finns energin där på morgonen men försvinner sakta men säkert under dagen och allt man vill är att klockan ska gå fort så man får gå och sova. Idag är det varken eller och ingen är gladare än jag för det.



Om ungefär två timmar åker jag och Daniel iväg mot Falun. Vi är ett gäng från klassen plus några respektive som ska ses på Basta och äta och dricka lite gott. Det ska bli roligt att höra hur alla har det nu när de tagit examen och är på nya arbetsplatser. Jag var alldeles för sjuk för att träffa alla innan/när de gick ut skolan så vissa har jag inte sett på typ ett år. Mer än välbehövligt att ses alltså, både för mig och utmattningen. 🖤


Inga kommentarer:

Skicka en kommentar