Sofia Vähäjylkkä: En vända till tandis

tisdag 21 april 2020

En vända till tandis

Pjuh. Precis vaknat efter en tupplur i soffan. Jag och Daniel var iväg till Borlänge i förmiddags, jag hade tid hos tandläkaren och sen handlade vi. Blev kapp slut efter det. Brukar ju alltid vila direkt efter frukost men idag uteblev det.

Så vad hade tandis att säga? Jo, att problemet med käkarna sitter i musklerna och inte i tänderna. Jag var så spänd att jag i princip hade bildat en muskel som inte finns. Så härmed blir det skonkost (dvs undvika mat som är hårdtuggat som till exempel segt kött), minimala tuggor för att avlasta käkarna och förbud mot att gapa/gäspa för stort.
Han rekommenderade också naprapat för att lösa upp alla knutor i nacke och rygg, som har koppling till att även käkarna nu är åt helvitti, så dit ska jag på fredag. Hoppas verkligen att det kan göra lite skillnad.

Förutom det så har även min läkare ringt. Trots att tandläkaren bekräftade att muskelryckningarna i kinden beror på överspända muskler så ville han ta det säkra före det osäkra och trappa ner litegrann på mitt Venlafaxin. Fick ju sluta med Amitriptylin tvärt igår då den i kombination med Venlafaxin kan ge konstiga symtom så som med min kind. Som tur är så är det kvällsdosen vi ska trappa ner. Då hinner jag förhoppningsvis somna innan stötarna i skallen sätter in. Jag har alltid bävat för att en nedtrappning av Venlafaxin ska komma. Den fungerar verkligen fantastiskt bra på mig men när det gäller utsättningssymtom så förstår jag varför det ofta kallas för ett rävgift.

Utöver det så har min läkare tagit kontakt med neurologen i Falun för att se om jag skulle kunna få igenom en lite mer kontroversiell behandling. Jag håller alla mina tummar och tår för att det går igenom, annars måste jag tyvärr ta lån och bekosta den själv.


Våriga bilder ur arkivet. Ut i solen och njut med er, alla ni som kan!

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar

PS. Fråga för Bloglovin-byten :)