Sofia Vähäjylkkä: Sjukdomar och när de tar paus

fredag 13 september 2019

Sjukdomar och när de tar paus

Jag gjorde verkligen helt rätt val i att åka till Mockfjärd igår. Känner det extra tydligt nu när jag varit på syrrans 29-årsfirande och fått tänka på annat än att vara sjuk. Jag har skrattat, högt och helhjärtat, och det behövde jag verkligen just nu.

Jag är inte den enda som är sjuk här hemma. Det är förkylningar som går och min yngsta syster har det riktigt tufft då hon har misstänkt endometrios. Hon har kräkts av sin mensvärk, får knappt i sig något och ser bokstavligen ut som ett spöke i ansiktet. Tycker riktigt synd om henne samtidigt som en del av mig känner någon sorts lättnad av att inte vara ensam. Låter så hemskt att säga det men är säker på att ni förstår vad jag menar.

På tal om att andra är sjuka så har jag lagt märke till en del av mig som jag verkligen uppskattar, och det är min förmåga att släppa mitt eget när någon annan mår dåligt. När andra har det riktigt tufft finns det inte plats för mitt eget mående att ta över. Jag får en paus, får vara den "friska" och stöttande ett tag, och det får mig att inse ännu mer att jag verkligen vill jobba med människor. Minsta lilla stöd jag kan ge någon och som gör nån sorts positiv inverkan ger mig så mycket tillbaka. Alla de gånger patienter berömt mig och sagt att det jag gör på jobbet är meningsfullt värmer i mig än idag. Det är det jag brinner för.


Detta är bara två av alla de fina individer jag träffat idag. En Bosse med en strumpa på huvudet och en Alva som är lycklig över att få rida dalahäst. Familjen betyder verkligen allt.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar

PS. Fråga för Bloglovin-byten :)