Sofia Vähäjylkkä: Dagens gnäll #582286

måndag 15 juli 2019

Dagens gnäll #582286

I tre veckor fick jag leva med ork till jobb och en sömn som fungerade som en dröm, bättre än på många många år.
Sen vändes det på steken.

Trots att tempen är lägre än på länge så mår jag återigen dåligt, dvs sämre än mitt normalsjuka jag. Sömnen är helt skev. Jag har i nuvarande stund svårt att somna men när jag väl sover så blir det helt omöjligt att komma upp ur sängen på morgonen om jag inte får sova ut runt 11-12 timmar. Då menar jag OMÖJLIGT. Daniel pratade med mig imorse men jag var så trött att orden knappt ville komma fram. Helt däckad är jag.
Förutom att jag sover som ett djur så vaknar jag också minst en gång per natt. Efter sextiden imorse vaknade jag av oerhörd stelhet i både händer, fötter och knän. En stelhet som gör ont och som stör min sömn nåt så fruktansvärt.

Jag märker också att jag börjat ledsna ordentligt nu. Jag har haft ångest den senaste tiden och blir nedstämd över min oförmåga att kunna leva mitt liv. Jag vill jobba, jag vill kunna sova, jag vill kunna veta att min ekonomi är säkrad, jag vill kunna dricka hur mycket alkohol och energidryck jag vill (hur ohälsosamt det än är) utan att direkt få huvudvärk, jag vill slippa behöva gnälla för min omgivning om diverse symtom och besvär jag har. Jag vill inte mer! Jag orkar inte mer.

Imorgon blir en pärs då jag ska lyckas vara vaken klockan sju för att ringa till vårdcentralen som behöver hjälpa mig med läkarintyg till jobbet. Därefter ska jag ringa reumatologen och tjata om prover på antikroppar, vilket jag förmodligen inte kommer att få ta då tanken har varit att utreda om det är tarmen det är fel på först, men tre månader för nånting som kanske inte är något känns helt orimligt just nu. Då kan man lika gärna testa för andra lika möjliga orsaker så länge tycker jag.
Slutligen väntar ett samtal till Psykiatrimottagningen där jag vill diskutera min medicinering. Lamictal har i princip alla symtom jag redan har i biverkningslistan (inklusive "lupusliknande symtom" - alltså SLE) och jag blev sämre fem dagar efter att jag började äta den igen. Hela den här sjukan började ungefär 1,5 månad efter att jag började med Lamictal första gången och det finns en möjlighet att den kan ha triggat igång en sjukdom som legat latent innan dess.

Pray with me att vården för en gångs skull vill hjälpa istället för att stjälpa. Jag bävar för att jag kommer ligga i sängen och böla som ett litet barn imorgon...

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar

PS. Fråga för Bloglovin-byten :)