Sofia Vähäjylkkä: juni 2019

söndag 30 juni 2019

Stillat sällskapsbegär

Det var en helg som gick snabbt förbi. Inte så konstigt då jag jobbade kväll i fredags kanske.

Igår fick jag och Daniel besök av Jolle, Oliver och Bosse. Bosse var hos oss en stund medan dom andra var på kalas. Efter det drog vi till Lilla Logärden för att fiska och grilla. Grillningen gick bra, fisket sämre. Vi lyckades fastna i en och samma fiskelina som låg på botten flera gånger, haha.

En som roar sig med att äta gräs... 


Mycket trevlig dag. Fick också ett spontant besök av Pontus sent på kvällen så jag känner att jag fick stilla mitt sällskapsbegär rätt bra!

Imorgon är det dags för ett kvällspass på jobbet. På tisdag jobbar jag dag och därefter åker jag till Mockfjärd. Tänkte ta det den här helgen egentligen men det passade bättre mitt i veckan.

lördag 29 juni 2019

Sånt där som hänt den senaste tiden

- Jag började trappa in Lamictal igen i onsdags och återigen har jag börjat prata i sömnen så högt att jag väcker mig själv, hahaha. Sån sjuk bieffekt. Varje gång jag blir irriterad eller frustrerad i en dröm så ryter jag ifrån och väcker mig själv. Daniel ligger bredvid och skrattar som vanligt.

- Febern har toppat igen och blir högre och högre. Konstigt nog har jag haft som högst temp på morgnarna på det senaste och så blir det lägre ju längre in mot kvällen jag kommer.

- Jag har kanske råkat spontanshoppa lite inredning så fort lönen trillade in på kontot. Nya kuddöverdrag och en pläd blev det. Ska ner på stan och hämta min beställning antingen idag eller imorgon. Är fortfarande ambivalent i om det var ett bra köp eller inte.

- Jag har fått brev från mag- och tarm mottagningen. Väntetiden blir som längst 11-12 månader och då har vi en vårdgaranti som säger att man inte ska behöva vänta mer än 90 dagar. Jag har snart haft feber nästan dagligen i ett halvår, ska jag då gå med feber ett helt år till?! Svensk vård i "världsklass", jo tjena.

Typ så här bitter på vården.

Nu ska jag njuta av att ha både lördagen och söndagen ledig. Eventuellt kommer Jolle och Oliver förbi på fiske och mat i eftermiddag.

torsdag 27 juni 2019

Saknad och nya sömnmönster

38,1 i morgontemp idag. Temperaturmässigt börjar det bli sämre men utöver det och lite smärta nån enstaka dag så har jag faktiskt varit väldigt pigg. Börjar dock känna mig lite mör, har bara varit ledig en dag sedan i tisdags förra veckan. Imorgon jobbar jag kväll och därefter får jag vara ledig två dagar iallafall. Det är nog välbehövligt!
Jag och Daniel ska åka till Mockfjärd direkt när jag slutat så då får jag äntligen träffa gosebönan igen. Förhoppningsvis kommer Linda och Jonna förbi med ungarna också, eller så åker jag till dom och hälsar på. Efter en hel vår då vi träffats varje vecka så blir man att sakna dom väldigt mycket.


Min lilla älskling.

Ska ta och göra mig redo inför kvällen nu, kanske spela lite mobilspel och sen sova. Jobbet gör mig trött och jag somnar runt elva varje kväll nu för tiden. Vaknade dessutom 04:40 imorse - innan klockan ringde. Det är helt fantastiskt att ha blivit av med den extrema tröttheten. Det värderar jag högt. Jag har aldrig gillat att vara sjusovare.

onsdag 26 juni 2019

Smärta, feber och en bebisfavorit

37,9 i morgontemp idag. Var också med om en sjuk grej som jag bara upplevt en gång tidigare och det var också nu under sjukans senare period. Min vänstra arm spänner sig något så oerhört och blir nästan helt oanvändbar. Det är som att jag lyfter något tungt eller styrketränar, typ som en muskelspänning som inte går över. Det höll i sig i ungefär en timme och en halv och nu håller det äntligen på att ge med sig. Det gör så ont att jag kvider emellanåt. Vem pallar att hålla sin muskel spänd så länge? Om någon av er har varit med om liknande eller vet vad det kan bero på så får ni mer än gärna höra av er till mig. Det är sjukt obehagligt.

Förutom armen och febern så har dagen börjat bra. Sömnen har rättat till sig en del sedan jag började jobba. Jag somnade runt elva igår kväll och vaknade vid nio vilket är en minst sagt sällsynt företeelse.
Jag har segat mig igenom förmiddagen, plattat håret, ätit både frukost och lunch, vattnat blommorna och så vidare. Om femtio minuter ska jag knalla iväg på mitt kvällspass. Morgondagens pass byttes till ett dagpass och jag hoppas att jag är lika pigg då som idag trots att det blir betydligt mindre sömn.


Bjussar på min favorit vad gäller bebisbilder. Den här är från Novas dop och jag tycker verkligen om den.

tisdag 25 juni 2019

På't igen bara

Jag har jobbat dag idag precis som jag nämnde igår. Dagen har varit lugn och dessutom så slutade jag lite tidigare än vanligt.

När jag var på jobbet så fick jag ett samtal från Psykiatrimottagningen att min läkare tagit beslut om intrappningen av Lamictal som jag ska börja med igen. Jag kommer att börja med 50mg som ska tas i en vecka och sedan 100mg veckan därpå som är minimidos för att det ska ge effekt på bipolära. Det var en lättnad måste jag säga. Pallar verkligen inte att må illa så länge som jag gjorde sist. Hade också huvudvärk i början när jag tappade in den förra gången, lite tråkigt då jag redan har det som det är. Jag brukar säga att man måste dyka ner i skiten för att kunna ta sig upp och må bättre igen så jag får nog lyssna på mina egna ord. Jag mår dock inte dåligt psykiskt utan det är det fysiska som krånglar men ändå.


Imorgon bitti tas första tabletten och sen ska jag jobba kväll. Ska packa ner Postafen mot illamåendet nu på en gång så att jag inte glömmer det. Wish me luck!

måndag 24 juni 2019

En ensam ledig dag och lite saknad

Jag har fått en del gjort idag trots att jag helst velat ligga i sängen i princip hela dagen. Har fixat matlådor (dvs koka pasta och värma på köttfärssås från frysen), duschat, lagt en behövlig ansiktsmask, fixat disk, skött om blommorna och tagit en promenad till Ica Maxi för att handla.

Ligger nu i vanlig ordning i soffan och ser på Youtube. Hade 37,7 i temp imorse och har för tillfället också huvudvärk. Tänker att jag ska försöka vila bort den så jag inte fastnar i att behöva ta Treo varje dag.


Imorgon åker den blå tröjan på igen. Jobbar dagpass imorgon och därefter tre kvällar. Lördag och söndag är jag ledig och hoppas då att jag kommer iväg till Mockfjärd en sväng. Jag saknar Bosse nåt så sjukt just nu.

Det är tråkigt att vara hemma själv också. Daniel åkte iväg till Östersund i fredags och kommer förmodligen hem till helgen. Jag hoppas att dagarna går fort tills dess.

söndag 23 juni 2019

Äta bör man annars dör man (av rastlöshet)

Jahaja, flickor och pojkar. Jag hoppas att ni alla har det bra och hinner njuta av den svenska sommaren. Själv har jag nyss kommit hem efter att ha jobbat sex dagar i rad. Tyvärr är jag bara ledig imorgon innan jag ska på't igen men jag tror att det borde räcka då jag inte jobbar fullvecka nästa vecka.

Jag har varit ovanligt pigg trots dessa sex dagar, till och med igår då jag bara fick fyra timmars sömn. Jag har varit beredd hela veckan på att jobba över, vilket jag också gjort ett par timmar i onsdags, men idag sa kroppen ifrån. Redan när jag vaknade imorse kände jag hur hela min kropp sa nej. Var yr, hade huvudvärk och kände mig allmänt svag. Har klunkat lite Treo på jobbet och visst, det gick, men jag var absolut inte i den form jag ville vara. Ryggen sa ifrån, ont i höger armbåge, febern är kvar som vanligt trots att den är av den lägre graden, och mina "fotpinnar" som syrran säger (hälsenor, haha) är ömma. Jag tror att det var lägligt att tacka nej till att jobba över och att gå hem och vila.

Och vad gör en sån som mig när hon är ledig dagen därpå? Absolut ingenting. Egentligen är det rätt värdelöst att vara ledig när alla man känner är på vift och man varken har tid eller bil att åka hem till Mockfjärd över dagen, men måste man så måste man. Jag håller tummarna för att rastlösheten ska bita mig i röven så hårt att jag skuttar till jobbet på tisdag, haha.


Nej, nu ska jag slå på en podd, ta en promenad till affären och handla något gott. Är man uttråkad så snaskar man, det är ju sen gammalt.

lördag 22 juni 2019

Jobblivet

Det har varit väldigt dåligt med uppdatering den senaste tiden vilket mestadels beror på att jag jobbar. Kvällspassen suger i princip all tid ur dagen trots att jag trivs väldigt bra med att jobba kväll. Jag kommer att göra ett stort ryck med bloggen i september/oktober när det börjar bli dags för plugg igen. Hoppas att ni stannar kvar tills dess!

Idag har jag jobbat dag och ska göra imorgon också. Då är den slitigaste veckan med sex dagar i rad över.

Överlag så mår jag väldigt bra. Förra veckan tror jag var en chock för kroppen men det känns som att den vant sig nu. Jag har feber sex av sju dagar fortfarande men smärtan har minskat rejält och hindrar mig inte alls på samma sätt som tidigare. Jag hoppas, hoppas att det fortsätter så.


Nu blir det soffläge, Youtube och chill resten av dagen. Hoppas att ni alla har haft en underbar midsommar. ❤️

tisdag 18 juni 2019

Loppisfynd och lite obligatoriskt sjukprat

Det har varit en bra dag idag! Jobbet flöt nog på bättre än någonsin idag rent energimässigt, smärtan har varit snäll och jag har loppisfyndat. Det enda jag har märkt av som är negativt rent hälsomässigt är febern. Jag har fört dagbok över den denna månad och har feber sex av sju dagar i veckan. Bättre än innan men fortfarande skumt.

Avföringsprovet jag lämnade in hos reumatologen fick jag äntligen svar på igår. Som mycket annat så var det förhöjt, denna gång måttligt, vilket har resulterat i att remiss är skickad till mag- och tarmmottagningen. Skulle kunna vara Crohns eller Ulcerös Colit, eventuellt i samband med något reumatiskt, som gjort mig sjuk men det är fortfarande oklart. Chansen (ja, jag hade blivit överlycklig bara jag fick svar) är lika stor som den är liten, alltså 50/50 ungefär.
Jag hoppas att det inte tar alltför lång tid innan jag får komma dit för undersökning. Jag har vant mig vid att få lov att vänta så pass länge att jag hinner bli tillräckligt frisk för att proverna inte ska visa något.

Nog om det. Jag måste visa mina fina loppisfynd! Hade jag varit rik hade jag shoppat inredning för fulla muggar men eftersom så inte är fallet så är det tacksamt med diverse loppisar på Facebook där man kan fynda allt möjligt.
Böckerna nedan är från 1800-talet och är så himla himla fina. Jag har mest tänkt ha dom framme som en inredningsdetalj men det är riktigt intressant att läsa i dom också och se hur många personer som haft dom i sin ägo under de senaste 200 åren.

måndag 17 juni 2019

Fina helgen

Jag har haft en riktigt bra långhelg. Jag och Daniel var hem till Mockfjärd sent fredag kväll och stannade till igår. Daniel har fiskat en hel del, jag och mamma har gått och badat med Bus, vi har varit till Djurås för att hälsa på min goa farbror och hans fru och Daniel har varit så himla söt och bjudit mig på Blackstone.


Den här bilden beskriver Bosses personlighet så himla bra! Självsäker, kaxig och lite självgod men det är också det som gör han så himla söt, haha. Konstigt det där att egenskaper man inte uppskattar hos människor blir så roliga hos djur. Bosse har exempelvis tagit över grannens gräsmatta och betraktar den som sin egen egendom.


Min favoritdrink på Blackstone heter Passion For Sour.


Det absolut godaste jag vet - carpaccion!


Oxfilé till varmrätt. Namnam.

torsdag 13 juni 2019

Psykiska och fysiska jobbsymtom

Jobb, jobb, jobb. Tre av fyra pass för veckan är gjorda, imorgon återstår ett kvällspass innan jag tar helg.

Jag är faktiskt betydligt piggare när jag väl är på jobbet än vad jag varit tidigare - men också betydligt tröttare när jag väl kommer hem.
Min chef påpekade igår att jag såg piggare ut än någonsin och det fick mig att reflektera och inse att det faktiskt stämmer. Jag gick på Seroquel nästan hela förra året och när jag slutade med den i november var det verkligen som att vakna ur en flera år lång dimma. Jag har känt mig handikappande trött så himla länge och idag fick jag ytterligare ett kvitto på att den medicinen inte var rätt för mig. Helt fantastisk mot mitt psyke var den men man kan inte heller leva hela sitt liv med en trötthet som känns som att bestiga berg varje dag.

Något som varit sämre är i slutet av passen och när jag kommer hem. Ryggvärk, huvudvärk och en "slå mig i huvudet med en stekpanna"-trötthet har jag mötts av i slutet av alla pass. De två första var inte roliga alls och jag funderade på om jag var på väg att kasta mig utför ett stup men idag har varit mycket bättre trots extrem trötthet, dov huvudvärk och ont i fötterna. Den stora skillnaden idag i intensitet ger mig hopp iallafall. Jag hoppas att kroppen bara fick en tillfällig chock av att plötsligt börja jobba heltid och att den sakta börjar vänja sig nu.


Nu ska jag chilla, vara uppe hur länge jag vill då jag inte börjar förrän halv två imorgon, samt längta till lördag då jag äntligen får träffa min goseskatt ovan igen.❤️

tisdag 11 juni 2019

Att typ förstå efter att inte riktigt ha förstått

Det har varit en lite dyster dag idag. Läste precis att Terese Alvén gått bort och därmed gick jag in på hennes blogg och läste om vilken kamp hon gått igenom det senaste halvåret. Jag blev nog så tagen att min egna verklighet försvann ett tag.

Jag tror att alla människor har områden i livet som berör lite extra och andra områden som man rent förnuftigt kan förstå är hemska men som ligger så långt ifrån en själv att man har svårt att greppa dom. Fysisk ohälsa och cancer är (var?) ett sådant område för mig. Jag förstår och inser det hemska i det men har haft svårt att förstå och sätta mig in i allvarliga fysiska sjukdomar då jag själv alltid varit väldigt frisk rent fysiskt. Psyket är ju det som alltid legat mig varmt om hjärtat och som alltid varit greppbart, därför blev jag lite förvånad över min starka reaktion när jag läste om Terese.
Jag tror att den fysiska biten har blivit enormt mycket mer förståelig och greppbar för mig sedan jag själv blev väldigt sjuk i slutet av januari. Innan dess har jag aldrig varit i närheten av var jag är nu i att förstå hur hemskt det kan vara med fysiska sjukdomar. Jag har förstått att det är fruktansvärt men jag har aldrig riktigt kunna sätta mig in på samma sätt. Och ja, det är kanske lite hemskt i sig att inte riktigt kunna förstå/närma sig förståelse förrän man varit och tassat lite med tårna inom samma område.
Jag menar självklart inte att jag förstår cancer eller att jag någonsin kommer att kunna sätta mig in fullt ut, men jag ser verkligen ett värde i att iallafall ha kommit några steg närmre.

Jag svävar iväg lite grann känner jag och jag vet egentligen inte vad jag vill med det här inlägget. Bara skriva och få ut lite av virrvarret i huvudet antar jag.
Jag ska fortsätta läsa om Terese resa, äta godis och vara tacksam över hur pass funktionell min egen kropp är trots min egna helvetiska resa jag gjort. Det kunde ha gått och varit så mycket värre och jag är verkligen tacksam att jag står på benen och att jag orkar så pass mycket som jag gör. Jämför man idag och februari-mars så är det som natt och dag.

Vila i frid Terese.

måndag 10 juni 2019

Första jobbdagen på månader

Idag var det dags att komma tillbaka till jobbet igen efter nästan ett halvår. Något ringrostig måste jag säga att jag var men man kommer in i rutinerna rätt fort igen, trots att nästan hela dagen gick åt till utbildning. Hann vara på avdelningen i cirka tre timmar innan det var dags för brandutbildning, lunch och sedan HLR.

När jag lämnade jobbet strax innan fyra så var huvudet piggt och jag hade inte haft överdrivet ont under dagen förutom magen som har krånglat i några dagar nu och lättare smärta i nacken en kortare stund.
Väl hemma var det som att någon drog ur kontakten ur uttaget och det var jag inte alls beredd på då dagen hade gått så bra. Ryggen började bråka och huvudvärken entrade igen. Jag vet inte om jag har varit så inne i jobbet att jag inte märkt att jag haft ont eller om smärtan inte haft "plats" att ta över förrän jag satt mig ner i lugn och ro.

Imorgon är jag ledig så jag får se om kroppen är snäll då eller inte. Därefter jobbar jag onsdag, torsdag och fredag. Jag hoppas att jag slipper sjukanmäla mig redan första veckan. Jag har förväntat mig att det förmodligen kommer att hända åtminstone nån dag de närmaste åtta veckorna men redan nu hade varit lite av en besvikelse.


Nu ska jag ut på balkongen en sväng och säga hej till växterna.

söndag 9 juni 2019

Söndagsfunderingar

Det är en söndag av det vanliga slaget, det vill säga en seg dag då ingenting lockar särskilt mycket. Jag förstår inte varför jag nästan alltid har söndagsångest, det spelar liksom ingen roll om jag ska jobba eller om jag är ledig, söndagen är bara programmerad så.

Oavsett en något trist söndag så har jag faktiskt sett framemot att jobba. Imorgon blir jag bara ett fåtal timmar på avdelningen och sen är det utbildning resten av dagen. Under veckan jobbar jag sen onsdag, torsdag och fredag också. Det känns bra med en liten mjukare start då jag varken pluggat eller jobbat sen 8 februari.

Ett lite krångligt krux med att gå tillbaka till sysselsättning är att jag i veckan också ska börja sätta in Lamictal igen. Sist var jag illamående i sex veckor och skakig som en drogmissbrukare i abstinens. Förhoppningsvis påverkar det inte jobbet något, är mer orolig att medicinen kanske triggar igång värk och feber igen. Risken finns och om det skulle vara så att det är Lamictalet som är orsaken till att jag blev sjuk så är jag ett sällsynt fall. De flesta som drabbas av såna symtom jag haft blir bra inom några dagar efter att ha slutat med medicinen och jag har varit sjuk i över 4 månader. Det är inte särskilt troligt att den är orsaken men jag kan inte låta bli att noja lite ändå.


Det var dagens söndagsfunderingar. Här är en nytagen bild på vår mysiga balkong! Tänk er att vi bara hade ett fult flagnat betonggolv och utemöbler här för några dagar sen. Satte upp en rislampa med solceller på också men det var inget imponerande ljus den gav, haha. Men betydligt mysigare blev det iallafall.

lördag 8 juni 2019

Planteringsfrälsta

Jag måste medge att det är lite svårt att komma tillbaka till att uppdatera varje dag här på bloggen efter att ha varit sjuk så länge men jag ska göra mitt bästa utan att för dens skull stressa.

Helgen har hittills gått åt till att fixa på balkongen. Från att inte ha velat gå ut på den överhuvudtaget så har den plötsligt blivit väldigt trevlig och mysig. Vi har satt trall, köpt oändligt med växter som vi hoppas kunna hålla vid liv och Daniel har också köpt en efterlängtad grill. Nu har vi både en massa kryddor, tomat- och chiliplantor, ett citronträd och blommor. Både jag och Daniel har verkligen gått all in och blivit frälsta. Jag hoppas att det fortsätter så.


Här har vi citronträdet och chiliplantan. Ska försöka ta bättre bilder på helheten någon dag när det inte är stekande sol ute.

torsdag 6 juni 2019

Gårdagen och ännu mera burgare

Hade en riktigt trevlig kväll igår med ett gäng från klassen (plus Lovisas sambo och deras söta kisse). Vi pratade, åt pizza, drack gott och spelade kubb. Första dagen och kvällen som jag hade riktiga sommarkänslor.

Förväntade mig att vakna något bakis idag men jag verkar vara lite immun mot alkohol nu när jag fortfarande inte är helt återställd från sjukan.
Jag och Daniel har tagit en roadtrip till Torsång, handlat och sen råkade det visst bli Bastard Burgers idag igen, hehe. Mycket utemat på kort tid men så får det vara ibland. Är ju så gött att sitta ute och käka.


Här har vi det fina gänget som var med igår, förutom Lovisa som står bakom kameran och som jag också snott bilden av (och jag råkade sitta i ett samtal just när bilden togs så klart).


Alltså det här! Ät på BB säger jag bara. Eller gör det inte om ni inte vill bli ruinerade för ni kommer att gå dit igen, haha.

onsdag 5 juni 2019

Burgare och klasshäng

Onsdagen är kommen och febern verkar ha gjort comeback då det är tredje dagen i rad som den härjar. Jag är inte överdrivet påverkad av den mer än att jag är varm och svettas, därför tänker jag ändå åka till Lovisa i eftermiddag/kväll för att hänga med klassisarna efter deras sista skoldag innan sommaren. Har saknat så många så det ska bli kul att catcha upp.

Jag och Daniel har också premiärtestat Bastard Burgers som nyss öppnat här i Falun. Daniel är ju hamburgarfantast och var i himlen, men även jag tyckte att det var riktigt gott. Fail dock att jag endast tog kort på deras logga och inte på själva maten. Var för hungrig antar jag, hehe.


Nu ser jag framemot en trevlig kväll med klassen!

tisdag 4 juni 2019

Det blir en socionom av mig också

Vaknade med låg feber och dov huvudvärk idag. Hade möte med min lärare klockan två och mina hem- och bilnycklar ligger i Mockfjärd så jag fick helt enkelt pallra mig upp till skolan till fots. Det gick bra som tur var och jag kände mig inte särskilt mycket sämre av det förutom att jag inte är överdrivet pigg i kroppen.

Mötet gick bra. Vi gick igenom hur resten av min skolgång kommer att se ut. Istället för att bli klar till strax efter jul så kommer jag istället att vara klar i mitten på hösten 2020. Det är så klart tråkigt att inte få ta examen med min klass som jag trivts så otroligt bra med, men samtidigt är jag tacksam över hur bra allt löst sig och att de lagt tid på skolan att pussla ihop allting för mig. En termin och två kurser extra kommer det att ta och det känns okej. Ibland kommer livet emellan helt enkelt och det kunde ha blivit betydligt körigare om det inte var så att kurserna för de som går året under gjordes om och placerades i andra terminer. Där hade jag ren tur!

Nu ska jag värma på schnitzel från igår och vänta på att Daniel kommer hem från jobbet.


Två bilder jag blivit nöjd med efter de första turerna med nya kameran :-)

måndag 3 juni 2019

Klassisar och lite feber

Ny vecka och nya tag som jag brukar säga. Jag har gått upp orimligt tidigt idag för att tvätta den enorma hög smutstvätt jag och Daniel har lyckats samla ihop. Helt slut var jag efter det och slumrade faktiskt till ett tag. Inte jättekonstigt då jag bara sovit 4,5 timme inatt i och för sig.

Runt lunchtid kom Daniel och Pontus hem från skolan. Linda och Johanna som äntligen är hemma igen (!) skulle hålla en redovisning där de berättade om sin praktik de gjorde i Indien så jag följde med tillbaka till skolan för att lyssna på den. Dom var jätteduktiga och det var riktigt intressant att höra om deras resa.
Att befinna sig i skolan var en konstig känsla. Jag har varit där för ett kort möte en gång sedan början på februari så jag har varken sett skolan eller mina (föredetta) klasskompisar sen dess. Riktigt roligt att se så många trots att jag inte hann prata med alla.

Nu befinner jag mig på hemmaplan igen. Har försökt att få tag i Psykiatrimottagningen men inte lyckats pga fel på telefonlinjen och dålig tajming med telefontiderna. Får ringa dom imorgon så jag kan börja sätta in Lamictal igen. Ser inte framemot sex veckors illamående men det är det värt om jag får må som jag gjorde vid full dos.

I övrigt så mår min kropp så där. Helt okej med led- och muskelvärken men jag har klunkat Treo mot huvudvärk och även fått tillbaka febern som varit borta i ca 3-4 dagar (vad jag vet, har inte mätt varje dag). 38,2 låg den på innan jag drog till skolan.


Nu blir det soff- och chilläge.