Sofia Vähäjylkkä: Medicinlaborering

tisdag 30 april 2019

Medicinlaborering

Det här med att laborera med psykmedicin och smärtstillande samtidigt är inte roligt alltså. För första gången på år har jag ingen fast stämningsstabiliserande eller sömnmedicin utan går bara på SNRI (antidepressiva) och tillfälliga sömnmedel. Sist jag slutade med min stämningsstabiliserande dök jag efter två månader och hamnade till slut på psyket. Det är en stor risk jag tar som inte börjar med Lamictal riktigt än men jag pallar verkligen inte med sex veckors illamående (plus mer huvudvärk) på de fysiska symtom jag redan har. Det förvånar mig att jag inte känt mig deprimerad än, särskilt då jag har årliga vårdepressioner, men jag tror att hela mitt sinne är fokuserad på det fysiska just nu. Jag är tacksam att psyket varit snällt och skonat mig från depression.

På tal om psyk så ringde Psykiatrimottagningen upp mig igår. Jag har gått på Imovane i tre månader nu och de gillar inte att jag äter beroendeframkallande medel så länge. Det gör inte jag heller egentligen men det är det som funkat bäst i nuläget och det lindrar också mina fysiska symtom en del. Vi kom fram till att jag skulle prova att äta en halv Propavan i några dagar och se om en så låg dos kan hjälpa mig att inte vara helt död av trötthet dagen efter. Jag förväntade mig en Lergigan-baksmälla och att sova hela dagen idag men istället har jag bara sovit några knappa timmar och varit vaken sedan halv fem. Får göra ett nytt försök ikväll och se hur det går.


Så här ser mina morgnar ut sedan några dagar tillbaka. Treo, Omeprazol för att slippa magont pga alla smärtstillande, Venlafaxin (min antidepp), p-piller som jag eventuellt måste sluta med pga skeva levervärden och kosttillskott med massa vitaminer och mineraler. Något jag ifrågasätter är dock hur i hela världen man kan göra så stora och runda tabletter (är lika med Lamictal plus att de dessutom smakar skit), de fastnar i halsen varje morgon och jag får klunka vatten som en dåre för att få ner dom vilket är obehagligt. Men ska man se det positivt får jag i mig mer vatten iallafall vilket verkligen behövs. Insåg när jag började hålla koll på vätskeintaget att jag knappt får i mig en liter om dagen.


Två bilder från igår när mamma var barnvakt åt Alva och vi åkte iväg för att Bus skulle få bada. Jag älskar när mina syskonbarn är här, det gjorde en dålig dag lite bättre.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar

PS. Fråga för Bloglovin-byten :)