Sofia Vähäjylkkä: Svar på kommentarer

söndag 24 mars 2019

Svar på kommentarer

I och med att jag mår och har mått som jag gör så har jag inte ens läst kommentarerna som rullat in på flera veckor. Svaren kommer därför sent men jag är säker på att ni förstår.


Svar: tanken har slagit mig men det som inte stämmer är att jag bland annat har feber, något som inte brukar vara ett symtom på utmattningssyndrom. Jag har inte heller en tydlig bild av att ha varit markant mer stressad de senaste 6 månaderna. Jag överarbetar eller "överpluggar" inte utan har mer levt med ungefär samma nivå av inre stress i flera år, speciellt en stress och oro för skov i min bipolaritet. Stress har nämnts av läkare endast som en potentiell förklaring till muskelvärk i rygg, axlar och nacke samt huvudvärk.


Svar: jag tycker att det har fungerat väldigt bra. Det man ska ha i åtanke är dock att jag gått med fungerande medicinering under hela tiden, utan medicin hade jag aldrig klarat av det. Visst har jag haft lättare årstidsbundna depressioner men de har inte varit så djupa att jag halkat efter i skolan så pass mycket att det blir övermäktigt att ta igen. Under de perioderna har jag endast gått på obligatoriska seminarium och föreläsningar samt tentor. Plugget är bättre än jobb på det sättet, den enda som påverkas av att inte gå på föreläsningar är jag själv och jag kan alltid välja om det är värt mödan eller inte.
Känner också igen en viss stress, främst över praktikperioder då man bör vara på plats nästan hela arbetsveckor. Det är alltid tungt i början och man plågas en del men man vänjer sig, dessutom vet man att det är under en kortare period.

Jag tycker att du först och främst ska se till att förutsättningarna är bra, dvs att du har verktyg att använda dig av under sämre dagar och en medicinering som fungerar för dig. Jag har gått många år i terapi och vet att det hade varit mycket svårare om jag bar runt på en ryggsäck av obearbetade händelser in i utbildningen.
Jag tycker att du absolut ska söka, utvärdera sen innan skolan börjar om måendet är tillräckligt stabilt för att tacka ja. Sedan är det inte hela världen om man väljer att hoppa av och fortsätta läsa senare - hälsan måste alltid gå först - men jag förstår besvikelsen och sorgen över att vara den som "inte klarar av". Jag är säker på att du kommer att fixa det när ditt mående är stabilt och om du har en medicinering/terapi som känns trygg!

Vad gäller extra hjälp via skolan har jag tyvärr inte många svar då jag alltid vänt mig till psykiatrin när det varit något. Jag vet dock att många tycker bra om kuratorn på min skola och att han varit till bra hjälp.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar

PS. Fråga för Bloglovin-byten :)