Sofia Vähäjylkkä: 2019

torsdag 18 juli 2019

Sjukskriven

Gissa vem som försov sig och vaknade 10:40 när hon skulle varit hos läkaren kvart över tio? Jaaaag. Alltså den ångesten! Ringde direkt till min nya vårdcentral och som tur är så hade en annan läkare en lucka vid klockan elva. Hade en kvart på mig att ta mig dit och hann i lagom tid, pjuuuuh. Stressens mamma.

Det kan vara så att jag hade tur i oturen som träffade en så bra läkare, eller så är Tiskens Vårdcentral bara bra överlag. Jag har varit feberfri i tre dagar efter en månads feber och hos läkaren visade tempen 37,7 igen. Fick gå igenom hela vårens vårdkarusell och berätta om vilka symtom jag haft innan den här sjukan tog över min kropp och vilka som var helt nya. Blev undersökt, var öm i vissa fingrar, i magen och i lymfkörtlarna i halsen.

Summan av kardemumman blev rätt bra. Min läkare ska sätta sig med sina kollegor imorgon och gå igenom ALL vård jag varit inblandad i det här året så att de kan få en helhetsbild, samt gå igenom exakt vilka prover som har tagits och inte. Därefter ska de komma fram till vad som ska göras härnäst. Läkaren tyckte att min vårdresa varit kaos och det är så skönt att någon mer tycker det och utan att jag själv nämnt något om det. Tack, tack, tack!

Gällande sjukintyg så skrivs dom imorgon, både bakåt och framåt i tiden. En vecka framåt kommer jag vara sjukskriven som det ser ut just nu och så kommer läkaren att ringa mig nästa vecka för att se om jag kan börja jobba, om intyget behöver förlängas eller om jag kan jobba på deltid. Det är sällan jag får ett så bra bemötande i vården som jag fick idag och det är jag så himla tacksam över.


Igår låg också ett brev från Ersta i brevlådan. I och med att mag- och tarm inte kunde hålla sig till vårdgarantin blev min remiss angående koloskopi skickad till Ersta. När jag pratade med dom i telefon för längesedan så var det mest troligt att jag skulle få komma dit i oktober men tiden jag fick är som ni ser 5 september. En otroligt positiv överraskning. Har aldrig kunnat tänka mig att jag skulle bli så glad av att få en slang uppkörd i röven, haha.

Förmodligen kommer jag att åka ner till Stockholm någon dag innan och bo hos syrran eller hos faster. Fick också hem en lång lista på saker jag får och inte får äta en vecka innan undersökningen. Som tur är så äter jag ganska fiberfattigt redan så jag får behålla mitt kära vita bröd, hehe. Dagen innan får jag bara äta flytande. Kan bli en utmaning men den kommer jag att klara och det kommer alla gånger att vara värt det.

onsdag 17 juli 2019

Mina unpopular opinions #2

Tänkte ta en paus från sjukgnäll och dela med mig av en annan typ av gnäll. Som omväxling liksom, haha.


Kebab är inte särskilt gott. Jag tror jag kan räkna på mina två händer hur många gånger jag valt kebab eller kebabpizza under min livstid. Vem väljer på riktigt kebab framför allt annat som finns? Missförstå mig inte, det är absolut inte äckligt, men det ligger way under allt annat om jag ska rangordna rätter på en pizzeria.

Kläder i neon är en fruktansvärd trend. Tror inte jag har sett ett enda neonplagg jag gillat. Vem vill se ut som en levande stoppskylt? Nä.

Jag stör mig sjukt mycket när folk börjar använda ordet "en" istället för "man" när det inte naturligt finns i ens vokabulär. Förstår att många gör det som ett sätt att backa feminismen, för att vara mer "korrekt", men jag stör mig så sjukt mycket att jag inte finner ord för det.

Churros är inte gott. Jag åt det en gång på Gröna Lund och jag mår fortfarande illa så här två år efteråt.

måndag 15 juli 2019

Dagens gnäll #582286

I tre veckor fick jag leva med ork till jobb och en sömn som fungerade som en dröm, bättre än på många många år.
Sen vändes det på steken.

Trots att tempen är lägre än på länge så mår jag återigen dåligt, dvs sämre än mitt normalsjuka jag. Sömnen är helt skev. Jag har i nuvarande stund svårt att somna men när jag väl sover så blir det helt omöjligt att komma upp ur sängen på morgonen om jag inte får sova ut runt 11-12 timmar. Då menar jag OMÖJLIGT. Daniel pratade med mig imorse men jag var så trött att orden knappt ville komma fram. Helt däckad är jag.
Förutom att jag sover som ett djur så vaknar jag också minst en gång per natt. Efter sextiden imorse vaknade jag av oerhörd stelhet i både händer, fötter och knän. En stelhet som gör ont och som stör min sömn nåt så fruktansvärt.

Jag märker också att jag börjat ledsna ordentligt nu. Jag har haft ångest den senaste tiden och blir nedstämd över min oförmåga att kunna leva mitt liv. Jag vill jobba, jag vill kunna sova, jag vill kunna veta att min ekonomi är säkrad, jag vill kunna dricka hur mycket alkohol och energidryck jag vill (hur ohälsosamt det än är) utan att direkt få huvudvärk, jag vill slippa behöva gnälla för min omgivning om diverse symtom och besvär jag har. Jag vill inte mer! Jag orkar inte mer.

Imorgon blir en pärs då jag ska lyckas vara vaken klockan sju för att ringa till vårdcentralen som behöver hjälpa mig med läkarintyg till jobbet. Därefter ska jag ringa reumatologen och tjata om prover på antikroppar, vilket jag förmodligen inte kommer att få ta då tanken har varit att utreda om det är tarmen det är fel på först, men tre månader för nånting som kanske inte är något känns helt orimligt just nu. Då kan man lika gärna testa för andra lika möjliga orsaker så länge tycker jag.
Slutligen väntar ett samtal till Psykiatrimottagningen där jag vill diskutera min medicinering. Lamictal har i princip alla symtom jag redan har i biverkningslistan (inklusive "lupusliknande symtom" - alltså SLE) och jag blev sämre fem dagar efter att jag började äta den igen. Hela den här sjukan började ungefär 1,5 månad efter att jag började med Lamictal första gången och det finns en möjlighet att den kan ha triggat igång en sjukdom som legat latent innan dess.

Pray with me att vården för en gångs skull vill hjälpa istället för att stjälpa. Jag bävar för att jag kommer ligga i sängen och böla som ett litet barn imorgon...

fredag 12 juli 2019

Sjuka och bortglömd junistatus

Jaha, en dag har jag lyckats jobba de senaste 12 dagarna, resten har jag helt enkelt varit för hängig. Det konstiga är att jag nästan mår som sämst när febern är lägre. De senaste dagarna jag jag som max haft 37,9 i temp vilket är lågt om man ser till hela förra månaden. Ändå mår jag så sjukt dåligt. Det är så ologiskt.

Jag mår nu för tiden alltid dåligt en stund efter att jag gått upp ur sängen på morgonen, därefter kommer en lugnare fas innan jag mår dåligt igen. Under den lugna fasen så knallade jag till jobbet idag och kände redan under den korta promenaden dit att det var ansträngande och att jag blev hängig. Var på jobbet i tre timmar innan jag fick jordens svimningsattack. Kallsvettades, skakade, blodet susade i öronen så pass att det överröstade alla ljud i omgivningen och jag mådde illa. Fick sitta och djupandas en stund innan jag tog mig till personalrummet för att lägga mig i soffan och vila. Ringde sen Daniel som fick komma och hämta mig då jag inte vågade gå hem ensam ifall jag skulle tuppa av.

Jag känner igen dessa symtom något från början av sjukan, vilket skrämmer mig, men också från insättningen av Lamictal. Jag har dock ätit den medicinen i över två veckor nu och har endast haft insättningssymtom första dagen så det känns lite märkligt att det skulle komma nu.

Har ringt till vårdcentralen tio minuter innan telefonkön stängde men det var så klart fullt så jag kom aldrig fram. Skrev till dom via 1177 att jag sökt dom angående läkarintyg från och med idag så jag hoppas att det löser sig trots att jag inte kan besöka dom förrän på måndag.

Jag var otroligt nöjd över att jag klarade tre hela veckor på jobbet utan en enda sjukdag men samtidigt är jag besviken att det har blivit så lång sjukperiod när sjukan väl trätt in igen. Jag förväntade mig några dagar här och där och inte nästan två veckor i sträck.


Insåg idag också att jag glömt lägga upp min humörstatus från juni. Det har varit den absolut bästa månaden det här året och jag önskar mig en sådan månad så otroligt mycket just nu.

tisdag 9 juli 2019

A trip down memory lane (again)

En dags jobb och idag mår man pyton igen. Hade planerat att åka till Mockfjärd då jag är ledig i tre dagar. Var osäkert om jag skulle orka köra men till slut tog jag mig iväg.

Mamma och pappa kom hem igår efter två och en halv vecka utomlands så det var kul att se dom igen. Pappa har precis slagit på ännu en värdelös film (sämst på att välja filmer) och det visade sig vara en finsk stumfilm. Kan inte annat än skratta, hahaha.

Gick igenom mammas Instagram också och hittade en del gamla bilder hon lagt ut. Blir en liten trip down memory lane alltså. Ibland är det bra med mammor som lägger ut både fula och pinsamma bilder på en.


Jag och pappa på promenad med Bus en vårdag för många år sedan.


Den här sommaren var jag sjuk i en depression och ägnade mig åt självterapi genom att hugga ved. Är tacksam för den sysslan, det hjälpte faktiskt en del.


Vackra Mockfjärd och Västerdalälven.


Jag och mina sex fina syskon (syns nog vilken roll jag har i familjen, heh). Jag född -93, Jonna -92, Jesse -98, Joline -00, Linda -90, Josefin -96 och Anton -94. Sju barn på tio år är bra jobbat av mamma (och pappa) tycker jag. ❤️

söndag 7 juli 2019

Fräsch och rolig brud

Jahapp, sjunde dagen sjuk (sjukare än vanligt) idag. Jag mår dock bättre än igår och betydligt bättre än i förrgår så jag har planerat att jobba imorgon. Såvida det inte väljer att vända förstås. Hoppas att jag slipper gå hem tidigare pga det.

I övrigt så är jag mitt fulaste och äckligaste jag just nu. Ansiktet har valt att starta en epidemi av finnar, jag svettas enormt när jag sover pga insättningen av Lamictal och går i sunkiga mjukiskläder. Tur att ingen av er ser mig.


Jag var betydligt fräschare förra året trots extremhettan. Just nu vill jag tillbaka så jag kan vara frisk, sola, bada, äta vattenmelon och gubbar. Juli har inte imponerat än så länge.

fredag 5 juli 2019

It's a Treo kinda day

Här har ni en som ser ut som sju svåra år. Jag var så taggad på att jobba ikväll men istället har jag den värsta morgonen och förmiddagen den här veckan. Börjar bli skapligt trött på att må så här men samtidigt har jag varit förberedd på att jag inte kommer att vara frisk alla dagar jag är uppsatt på. Det vore dumdristigt att tro det.


Utöver att jobba är det kvällar som ovan jag längtar efter just nu. Vill sola, bada, hänga i Lillsund och fiska kräftor. Jag har inte ens tagit första doppet än och det är skandalsent.

torsdag 4 juli 2019

En lång torsdag

Det har varit en lång dag idag, mestadels för att jag varit så fruktansvärt rastlös. Har sett framemot att jobba och ha något att sysselsätta mig med men det återstår att se hur jag mår imorgon om det blir så eller inte.

Imorse hade jag 39 graders feber så sjukan vill knappast ge med sig. Jag har mått betydligt sämre så jag är ändå glad att jag slipper hjärntrötthet, ljuskänslighet och grov smärta i kroppen. Lederna har varit lite irriterade idag, ömma lymfkörtlar, mindre känningar i nacke och rygg och dov huvudvärk. Det skriker inte alls smärta på samma sätt som förr men det gör mig väldigt trött att ha ont hela tiden.


Hade Pontus och Ida här för middag och spel för ett tag sen. Något som livade upp en tråkig torsdag iallafall!

onsdag 3 juli 2019

Växlande symtom och rastlöshet

Tredje dagen hängig. Det konstiga är att symtomen växlar från dag till dag. Söndag kväll och måndag var det feber, ledvärk och huvudvärk, igår feber och ont i nacken, idag feber, hängig och ont i öronen. Har en känsla av att jag är på väg att bli förkyld. Utöver det är jag morgonstel i händerna och har haft utslag.

Samtidigt som jag är sjuk så är jag extremt rastlös vilket är den sämsta kombinationen. Har dammsugit alla appar för att sysselsätta mig så har liksom ingenting kvar. Ilandsproblem.

Min remiss är iallafall skickad till Ersta nu så förhoppningsvis får jag komma dit inom de närmsta tre månaderna.


En hemsk tillbakablick till i våras.

Giv mig gärna tips på vad man kan sysselsätta sig med när man är sjuk. Behöver det.

tisdag 2 juli 2019

Sjukstatus igen då

En natt där man sovit som en kratta igen. Märker nu hur mycket sjukan har påverkat sömnen. Behöver extra lugna morgnar just nu så att huvudvärken inte dyker på. Kände den komma imorse men efter att ha vilat ganska länge så höll den sig i bakgrunden efter det. Skönt!

Har fått spänningar och små låsningar i nacken också så jag har precis Voltaren:at mig. Lukten ger mig verkligen flashbacks till hur det var i vintras och våras. Ryser. Tänkte att det kanske var lika bra att ge nacken något ifall det kan förebygga att det blir så illa som det varit.

I övrigt har energin varit helt okej. Kortare aktiviteter som att gå en kort promenad med Bosse och leka lite med barnen går bra men jag blir trött ganska fort. Så länge jag sätter mig en stund mellan varven går det dock bra. Känns passande att jag är ledig i två dagar nu så att jag förhoppningsvis kan komma tillbaka till jobbet på fredag. Just nu vågar jag inte riktigt det.


Har ringt till Vårdlotsen idag också för att försöka få göra en koloskopi i ett annat län, att vänta i upp till ett år är inget alternativ. Som det ser ut just nu kan det eventuellt bli så att jag får lov att åka till Stockholm. Jag bryr mig egentligen inte vart jag hamnar så länge något blir gjort och jag kan bli av med det här.

måndag 1 juli 2019

Och där kom den

Jaha, där kom sjukdagen vi alla väntat på. Jag sov som en kratta inatt då jag hade så ont i ena armen. Igår kväll fick jag borsta tänderna med vänster hand till och med.

Vaknade innan sju imorse med stelhetens morsa i båda händerna, hade också 38,8 i morgontemp - nytt rekord under den här sjukan - samt huvudvärk så jag fick ringa till jobbet och säga att jag inte kommer.
Förmiddagen gick åt till att vila, sova och klunka Treo. Treo är det enda som har hjälpt mot min huvudvärk men idag tog den inte bort den helt utan den sitter dovt på sin plats i skallen ändå.

Trots huvudvärken så gjorde Treon mig så pass mycket bättre att jag orkade åka in till stan och äta middagen ute med Daniel. Det blev en varsin klassisk burgare på Pitchers, plus en alkoholfri mojito till mig och öl till Daniel. Jag kan inte låta bli mojiton på Pitchers i Falun, så himla god!


Nu befinner jag mig i Mockfjärd. Ska jag vara sjuk kan jag lika gärna vara det här. Lovade dessutom Jolle att komma imorgon efter jobbet och bota hennes ensamhet så det var lika bra. Daniel jobbar ju under vardagarna så jag hade nog blivit rastlös av att vara hemma även om jag inte kommer göra mycket här heller.
Är väldigt skeptisk till om jag skulle orkat jobba imorgon så det var nog bra att kollegan sa att jag skulle stanna hemma imorgon också. Jag hatar att sjukanmäla mig tätt inpå ett pass och vet att det kan bli väldigt struligt så det är skönt att slippa tänka på det.

Jag ska ta dessa dagar till att vila upp mig så mycket jag bara kan, så kan jag förhoppningsvis jobba i helgen igen. Vågar dock inte tro någonting då jag alltid blir besviken, men hoppas gör jag.

söndag 30 juni 2019

Stillat sällskapsbegär

Det var en helg som gick snabbt förbi. Inte så konstigt då jag jobbade kväll i fredags kanske.

Igår fick jag och Daniel besök av Jolle, Oliver och Bosse. Bosse var hos oss en stund medan dom andra var på kalas. Efter det drog vi till Lilla Logärden för att fiska och grilla. Grillningen gick bra, fisket sämre. Vi lyckades fastna i en och samma fiskelina som låg på botten flera gånger, haha.

En som roar sig med att äta gräs... 


Mycket trevlig dag. Fick också ett spontant besök av Pontus sent på kvällen så jag känner att jag fick stilla mitt sällskapsbegär rätt bra!

Imorgon är det dags för ett kvällspass på jobbet. På tisdag jobbar jag dag och därefter åker jag till Mockfjärd. Tänkte ta det den här helgen egentligen men det passade bättre mitt i veckan.

lördag 29 juni 2019

Sånt där som hänt den senaste tiden

- Jag började trappa in Lamictal igen i onsdags och återigen har jag börjat prata i sömnen så högt att jag väcker mig själv, hahaha. Sån sjuk bieffekt. Varje gång jag blir irriterad eller frustrerad i en dröm så ryter jag ifrån och väcker mig själv. Daniel ligger bredvid och skrattar som vanligt.

- Febern har toppat igen och blir högre och högre. Konstigt nog har jag haft som högst temp på morgnarna på det senaste och så blir det lägre ju längre in mot kvällen jag kommer.

- Jag har kanske råkat spontanshoppa lite inredning så fort lönen trillade in på kontot. Nya kuddöverdrag och en pläd blev det. Ska ner på stan och hämta min beställning antingen idag eller imorgon. Är fortfarande ambivalent i om det var ett bra köp eller inte.

- Jag har fått brev från mag- och tarm mottagningen. Väntetiden blir som längst 11-12 månader och då har vi en vårdgaranti som säger att man inte ska behöva vänta mer än 90 dagar. Jag har snart haft feber nästan dagligen i ett halvår, ska jag då gå med feber ett helt år till?! Svensk vård i "världsklass", jo tjena.

Typ så här bitter på vården.

Nu ska jag njuta av att ha både lördagen och söndagen ledig. Eventuellt kommer Jolle och Oliver förbi på fiske och mat i eftermiddag.

torsdag 27 juni 2019

Saknad och nya sömnmönster

38,1 i morgontemp idag. Temperaturmässigt börjar det bli sämre men utöver det och lite smärta nån enstaka dag så har jag faktiskt varit väldigt pigg. Börjar dock känna mig lite mör, har bara varit ledig en dag sedan i tisdags förra veckan. Imorgon jobbar jag kväll och därefter får jag vara ledig två dagar iallafall. Det är nog välbehövligt!
Jag och Daniel ska åka till Mockfjärd direkt när jag slutat så då får jag äntligen träffa gosebönan igen. Förhoppningsvis kommer Linda och Jonna förbi med ungarna också, eller så åker jag till dom och hälsar på. Efter en hel vår då vi träffats varje vecka så blir man att sakna dom väldigt mycket.


Min lilla älskling.

Ska ta och göra mig redo inför kvällen nu, kanske spela lite mobilspel och sen sova. Jobbet gör mig trött och jag somnar runt elva varje kväll nu för tiden. Vaknade dessutom 04:40 imorse - innan klockan ringde. Det är helt fantastiskt att ha blivit av med den extrema tröttheten. Det värderar jag högt. Jag har aldrig gillat att vara sjusovare.

onsdag 26 juni 2019

Smärta, feber och en bebisfavorit

37,9 i morgontemp idag. Var också med om en sjuk grej som jag bara upplevt en gång tidigare och det var också nu under sjukans senare period. Min vänstra arm spänner sig något så oerhört och blir nästan helt oanvändbar. Det är som att jag lyfter något tungt eller styrketränar, typ som en muskelspänning som inte går över. Det höll i sig i ungefär en timme och en halv och nu håller det äntligen på att ge med sig. Det gör så ont att jag kvider emellanåt. Vem pallar att hålla sin muskel spänd så länge? Om någon av er har varit med om liknande eller vet vad det kan bero på så får ni mer än gärna höra av er till mig. Det är sjukt obehagligt.

Förutom armen och febern så har dagen börjat bra. Sömnen har rättat till sig en del sedan jag började jobba. Jag somnade runt elva igår kväll och vaknade vid nio vilket är en minst sagt sällsynt företeelse.
Jag har segat mig igenom förmiddagen, plattat håret, ätit både frukost och lunch, vattnat blommorna och så vidare. Om femtio minuter ska jag knalla iväg på mitt kvällspass. Morgondagens pass byttes till ett dagpass och jag hoppas att jag är lika pigg då som idag trots att det blir betydligt mindre sömn.


Bjussar på min favorit vad gäller bebisbilder. Den här är från Novas dop och jag tycker verkligen om den.

tisdag 25 juni 2019

På't igen bara

Jag har jobbat dag idag precis som jag nämnde igår. Dagen har varit lugn och dessutom så slutade jag lite tidigare än vanligt.

När jag var på jobbet så fick jag ett samtal från Psykiatrimottagningen att min läkare tagit beslut om intrappningen av Lamictal som jag ska börja med igen. Jag kommer att börja med 50mg som ska tas i en vecka och sedan 100mg veckan därpå som är minimidos för att det ska ge effekt på bipolära. Det var en lättnad måste jag säga. Pallar verkligen inte att må illa så länge som jag gjorde sist. Hade också huvudvärk i början när jag tappade in den förra gången, lite tråkigt då jag redan har det som det är. Jag brukar säga att man måste dyka ner i skiten för att kunna ta sig upp och må bättre igen så jag får nog lyssna på mina egna ord. Jag mår dock inte dåligt psykiskt utan det är det fysiska som krånglar men ändå.


Imorgon bitti tas första tabletten och sen ska jag jobba kväll. Ska packa ner Postafen mot illamåendet nu på en gång så att jag inte glömmer det. Wish me luck!

måndag 24 juni 2019

En ensam ledig dag och lite saknad

Jag har fått en del gjort idag trots att jag helst velat ligga i sängen i princip hela dagen. Har fixat matlådor (dvs koka pasta och värma på köttfärssås från frysen), duschat, lagt en behövlig ansiktsmask, fixat disk, skött om blommorna och tagit en promenad till Ica Maxi för att handla.

Ligger nu i vanlig ordning i soffan och ser på Youtube. Hade 37,7 i temp imorse och har för tillfället också huvudvärk. Tänker att jag ska försöka vila bort den så jag inte fastnar i att behöva ta Treo varje dag.


Imorgon åker den blå tröjan på igen. Jobbar dagpass imorgon och därefter tre kvällar. Lördag och söndag är jag ledig och hoppas då att jag kommer iväg till Mockfjärd en sväng. Jag saknar Bosse nåt så sjukt just nu.

Det är tråkigt att vara hemma själv också. Daniel åkte iväg till Östersund i fredags och kommer förmodligen hem till helgen. Jag hoppas att dagarna går fort tills dess.

söndag 23 juni 2019

Äta bör man annars dör man (av rastlöshet)

Jahaja, flickor och pojkar. Jag hoppas att ni alla har det bra och hinner njuta av den svenska sommaren. Själv har jag nyss kommit hem efter att ha jobbat sex dagar i rad. Tyvärr är jag bara ledig imorgon innan jag ska på't igen men jag tror att det borde räcka då jag inte jobbar fullvecka nästa vecka.

Jag har varit ovanligt pigg trots dessa sex dagar, till och med igår då jag bara fick fyra timmars sömn. Jag har varit beredd hela veckan på att jobba över, vilket jag också gjort ett par timmar i onsdags, men idag sa kroppen ifrån. Redan när jag vaknade imorse kände jag hur hela min kropp sa nej. Var yr, hade huvudvärk och kände mig allmänt svag. Har klunkat lite Treo på jobbet och visst, det gick, men jag var absolut inte i den form jag ville vara. Ryggen sa ifrån, ont i höger armbåge, febern är kvar som vanligt trots att den är av den lägre graden, och mina "fotpinnar" som syrran säger (hälsenor, haha) är ömma. Jag tror att det var lägligt att tacka nej till att jobba över och att gå hem och vila.

Och vad gör en sån som mig när hon är ledig dagen därpå? Absolut ingenting. Egentligen är det rätt värdelöst att vara ledig när alla man känner är på vift och man varken har tid eller bil att åka hem till Mockfjärd över dagen, men måste man så måste man. Jag håller tummarna för att rastlösheten ska bita mig i röven så hårt att jag skuttar till jobbet på tisdag, haha.


Nej, nu ska jag slå på en podd, ta en promenad till affären och handla något gott. Är man uttråkad så snaskar man, det är ju sen gammalt.

lördag 22 juni 2019

Jobblivet

Det har varit väldigt dåligt med uppdatering den senaste tiden vilket mestadels beror på att jag jobbar. Kvällspassen suger i princip all tid ur dagen trots att jag trivs väldigt bra med att jobba kväll. Jag kommer att göra ett stort ryck med bloggen i september/oktober när det börjar bli dags för plugg igen. Hoppas att ni stannar kvar tills dess!

Idag har jag jobbat dag och ska göra imorgon också. Då är den slitigaste veckan med sex dagar i rad över.

Överlag så mår jag väldigt bra. Förra veckan tror jag var en chock för kroppen men det känns som att den vant sig nu. Jag har feber sex av sju dagar fortfarande men smärtan har minskat rejält och hindrar mig inte alls på samma sätt som tidigare. Jag hoppas, hoppas att det fortsätter så.


Nu blir det soffläge, Youtube och chill resten av dagen. Hoppas att ni alla har haft en underbar midsommar. ❤️

tisdag 18 juni 2019

Loppisfynd och lite obligatoriskt sjukprat

Det har varit en bra dag idag! Jobbet flöt nog på bättre än någonsin idag rent energimässigt, smärtan har varit snäll och jag har loppisfyndat. Det enda jag har märkt av som är negativt rent hälsomässigt är febern. Jag har fört dagbok över den denna månad och har feber sex av sju dagar i veckan. Bättre än innan men fortfarande skumt.

Avföringsprovet jag lämnade in hos reumatologen fick jag äntligen svar på igår. Som mycket annat så var det förhöjt, denna gång måttligt, vilket har resulterat i att remiss är skickad till mag- och tarmmottagningen. Skulle kunna vara Crohns eller Ulcerös Colit, eventuellt i samband med något reumatiskt, som gjort mig sjuk men det är fortfarande oklart. Chansen (ja, jag hade blivit överlycklig bara jag fick svar) är lika stor som den är liten, alltså 50/50 ungefär.
Jag hoppas att det inte tar alltför lång tid innan jag får komma dit för undersökning. Jag har vant mig vid att få lov att vänta så pass länge att jag hinner bli tillräckligt frisk för att proverna inte ska visa något.

Nog om det. Jag måste visa mina fina loppisfynd! Hade jag varit rik hade jag shoppat inredning för fulla muggar men eftersom så inte är fallet så är det tacksamt med diverse loppisar på Facebook där man kan fynda allt möjligt.
Böckerna nedan är från 1800-talet och är så himla himla fina. Jag har mest tänkt ha dom framme som en inredningsdetalj men det är riktigt intressant att läsa i dom också och se hur många personer som haft dom i sin ägo under de senaste 200 åren.

måndag 17 juni 2019

Fina helgen

Jag har haft en riktigt bra långhelg. Jag och Daniel var hem till Mockfjärd sent fredag kväll och stannade till igår. Daniel har fiskat en hel del, jag och mamma har gått och badat med Bus, vi har varit till Djurås för att hälsa på min goa farbror och hans fru och Daniel har varit så himla söt och bjudit mig på Blackstone.


Den här bilden beskriver Bosses personlighet så himla bra! Självsäker, kaxig och lite självgod men det är också det som gör han så himla söt, haha. Konstigt det där att egenskaper man inte uppskattar hos människor blir så roliga hos djur. Bosse har exempelvis tagit över grannens gräsmatta och betraktar den som sin egen egendom.


Min favoritdrink på Blackstone heter Passion For Sour.


Det absolut godaste jag vet - carpaccion!


Oxfilé till varmrätt. Namnam.

torsdag 13 juni 2019

Psykiska och fysiska jobbsymtom

Jobb, jobb, jobb. Tre av fyra pass för veckan är gjorda, imorgon återstår ett kvällspass innan jag tar helg.

Jag är faktiskt betydligt piggare när jag väl är på jobbet än vad jag varit tidigare - men också betydligt tröttare när jag väl kommer hem.
Min chef påpekade igår att jag såg piggare ut än någonsin och det fick mig att reflektera och inse att det faktiskt stämmer. Jag gick på Seroquel nästan hela förra året och när jag slutade med den i november var det verkligen som att vakna ur en flera år lång dimma. Jag har känt mig handikappande trött så himla länge och idag fick jag ytterligare ett kvitto på att den medicinen inte var rätt för mig. Helt fantastisk mot mitt psyke var den men man kan inte heller leva hela sitt liv med en trötthet som känns som att bestiga berg varje dag.

Något som varit sämre är i slutet av passen och när jag kommer hem. Ryggvärk, huvudvärk och en "slå mig i huvudet med en stekpanna"-trötthet har jag mötts av i slutet av alla pass. De två första var inte roliga alls och jag funderade på om jag var på väg att kasta mig utför ett stup men idag har varit mycket bättre trots extrem trötthet, dov huvudvärk och ont i fötterna. Den stora skillnaden idag i intensitet ger mig hopp iallafall. Jag hoppas att kroppen bara fick en tillfällig chock av att plötsligt börja jobba heltid och att den sakta börjar vänja sig nu.


Nu ska jag chilla, vara uppe hur länge jag vill då jag inte börjar förrän halv två imorgon, samt längta till lördag då jag äntligen får träffa min goseskatt ovan igen.❤️

tisdag 11 juni 2019

Att typ förstå efter att inte riktigt ha förstått

Det har varit en lite dyster dag idag. Läste precis att Terese Alvén gått bort och därmed gick jag in på hennes blogg och läste om vilken kamp hon gått igenom det senaste halvåret. Jag blev nog så tagen att min egna verklighet försvann ett tag.

Jag tror att alla människor har områden i livet som berör lite extra och andra områden som man rent förnuftigt kan förstå är hemska men som ligger så långt ifrån en själv att man har svårt att greppa dom. Fysisk ohälsa och cancer är (var?) ett sådant område för mig. Jag förstår och inser det hemska i det men har haft svårt att förstå och sätta mig in i allvarliga fysiska sjukdomar då jag själv alltid varit väldigt frisk rent fysiskt. Psyket är ju det som alltid legat mig varmt om hjärtat och som alltid varit greppbart, därför blev jag lite förvånad över min starka reaktion när jag läste om Terese.
Jag tror att den fysiska biten har blivit enormt mycket mer förståelig och greppbar för mig sedan jag själv blev väldigt sjuk i slutet av januari. Innan dess har jag aldrig varit i närheten av var jag är nu i att förstå hur hemskt det kan vara med fysiska sjukdomar. Jag har förstått att det är fruktansvärt men jag har aldrig riktigt kunna sätta mig in på samma sätt. Och ja, det är kanske lite hemskt i sig att inte riktigt kunna förstå/närma sig förståelse förrän man varit och tassat lite med tårna inom samma område.
Jag menar självklart inte att jag förstår cancer eller att jag någonsin kommer att kunna sätta mig in fullt ut, men jag ser verkligen ett värde i att iallafall ha kommit några steg närmre.

Jag svävar iväg lite grann känner jag och jag vet egentligen inte vad jag vill med det här inlägget. Bara skriva och få ut lite av virrvarret i huvudet antar jag.
Jag ska fortsätta läsa om Terese resa, äta godis och vara tacksam över hur pass funktionell min egen kropp är trots min egna helvetiska resa jag gjort. Det kunde ha gått och varit så mycket värre och jag är verkligen tacksam att jag står på benen och att jag orkar så pass mycket som jag gör. Jämför man idag och februari-mars så är det som natt och dag.

Vila i frid Terese.

måndag 10 juni 2019

Första jobbdagen på månader

Idag var det dags att komma tillbaka till jobbet igen efter nästan ett halvår. Något ringrostig måste jag säga att jag var men man kommer in i rutinerna rätt fort igen, trots att nästan hela dagen gick åt till utbildning. Hann vara på avdelningen i cirka tre timmar innan det var dags för brandutbildning, lunch och sedan HLR.

När jag lämnade jobbet strax innan fyra så var huvudet piggt och jag hade inte haft överdrivet ont under dagen förutom magen som har krånglat i några dagar nu och lättare smärta i nacken en kortare stund.
Väl hemma var det som att någon drog ur kontakten ur uttaget och det var jag inte alls beredd på då dagen hade gått så bra. Ryggen började bråka och huvudvärken entrade igen. Jag vet inte om jag har varit så inne i jobbet att jag inte märkt att jag haft ont eller om smärtan inte haft "plats" att ta över förrän jag satt mig ner i lugn och ro.

Imorgon är jag ledig så jag får se om kroppen är snäll då eller inte. Därefter jobbar jag onsdag, torsdag och fredag. Jag hoppas att jag slipper sjukanmäla mig redan första veckan. Jag har förväntat mig att det förmodligen kommer att hända åtminstone nån dag de närmaste åtta veckorna men redan nu hade varit lite av en besvikelse.


Nu ska jag ut på balkongen en sväng och säga hej till växterna.

söndag 9 juni 2019

Söndagsfunderingar

Det är en söndag av det vanliga slaget, det vill säga en seg dag då ingenting lockar särskilt mycket. Jag förstår inte varför jag nästan alltid har söndagsångest, det spelar liksom ingen roll om jag ska jobba eller om jag är ledig, söndagen är bara programmerad så.

Oavsett en något trist söndag så har jag faktiskt sett framemot att jobba. Imorgon blir jag bara ett fåtal timmar på avdelningen och sen är det utbildning resten av dagen. Under veckan jobbar jag sen onsdag, torsdag och fredag också. Det känns bra med en liten mjukare start då jag varken pluggat eller jobbat sen 8 februari.

Ett lite krångligt krux med att gå tillbaka till sysselsättning är att jag i veckan också ska börja sätta in Lamictal igen. Sist var jag illamående i sex veckor och skakig som en drogmissbrukare i abstinens. Förhoppningsvis påverkar det inte jobbet något, är mer orolig att medicinen kanske triggar igång värk och feber igen. Risken finns och om det skulle vara så att det är Lamictalet som är orsaken till att jag blev sjuk så är jag ett sällsynt fall. De flesta som drabbas av såna symtom jag haft blir bra inom några dagar efter att ha slutat med medicinen och jag har varit sjuk i över 4 månader. Det är inte särskilt troligt att den är orsaken men jag kan inte låta bli att noja lite ändå.


Det var dagens söndagsfunderingar. Här är en nytagen bild på vår mysiga balkong! Tänk er att vi bara hade ett fult flagnat betonggolv och utemöbler här för några dagar sen. Satte upp en rislampa med solceller på också men det var inget imponerande ljus den gav, haha. Men betydligt mysigare blev det iallafall.

lördag 8 juni 2019

Planteringsfrälsta

Jag måste medge att det är lite svårt att komma tillbaka till att uppdatera varje dag här på bloggen efter att ha varit sjuk så länge men jag ska göra mitt bästa utan att för dens skull stressa.

Helgen har hittills gått åt till att fixa på balkongen. Från att inte ha velat gå ut på den överhuvudtaget så har den plötsligt blivit väldigt trevlig och mysig. Vi har satt trall, köpt oändligt med växter som vi hoppas kunna hålla vid liv och Daniel har också köpt en efterlängtad grill. Nu har vi både en massa kryddor, tomat- och chiliplantor, ett citronträd och blommor. Både jag och Daniel har verkligen gått all in och blivit frälsta. Jag hoppas att det fortsätter så.


Här har vi citronträdet och chiliplantan. Ska försöka ta bättre bilder på helheten någon dag när det inte är stekande sol ute.

torsdag 6 juni 2019

Gårdagen och ännu mera burgare

Hade en riktigt trevlig kväll igår med ett gäng från klassen (plus Lovisas sambo och deras söta kisse). Vi pratade, åt pizza, drack gott och spelade kubb. Första dagen och kvällen som jag hade riktiga sommarkänslor.

Förväntade mig att vakna något bakis idag men jag verkar vara lite immun mot alkohol nu när jag fortfarande inte är helt återställd från sjukan.
Jag och Daniel har tagit en roadtrip till Torsång, handlat och sen råkade det visst bli Bastard Burgers idag igen, hehe. Mycket utemat på kort tid men så får det vara ibland. Är ju så gött att sitta ute och käka.


Här har vi det fina gänget som var med igår, förutom Lovisa som står bakom kameran och som jag också snott bilden av (och jag råkade sitta i ett samtal just när bilden togs så klart).


Alltså det här! Ät på BB säger jag bara. Eller gör det inte om ni inte vill bli ruinerade för ni kommer att gå dit igen, haha.

onsdag 5 juni 2019

Burgare och klasshäng

Onsdagen är kommen och febern verkar ha gjort comeback då det är tredje dagen i rad som den härjar. Jag är inte överdrivet påverkad av den mer än att jag är varm och svettas, därför tänker jag ändå åka till Lovisa i eftermiddag/kväll för att hänga med klassisarna efter deras sista skoldag innan sommaren. Har saknat så många så det ska bli kul att catcha upp.

Jag och Daniel har också premiärtestat Bastard Burgers som nyss öppnat här i Falun. Daniel är ju hamburgarfantast och var i himlen, men även jag tyckte att det var riktigt gott. Fail dock att jag endast tog kort på deras logga och inte på själva maten. Var för hungrig antar jag, hehe.


Nu ser jag framemot en trevlig kväll med klassen!

tisdag 4 juni 2019

Det blir en socionom av mig också

Vaknade med låg feber och dov huvudvärk idag. Hade möte med min lärare klockan två och mina hem- och bilnycklar ligger i Mockfjärd så jag fick helt enkelt pallra mig upp till skolan till fots. Det gick bra som tur var och jag kände mig inte särskilt mycket sämre av det förutom att jag inte är överdrivet pigg i kroppen.

Mötet gick bra. Vi gick igenom hur resten av min skolgång kommer att se ut. Istället för att bli klar till strax efter jul så kommer jag istället att vara klar i mitten på hösten 2020. Det är så klart tråkigt att inte få ta examen med min klass som jag trivts så otroligt bra med, men samtidigt är jag tacksam över hur bra allt löst sig och att de lagt tid på skolan att pussla ihop allting för mig. En termin och två kurser extra kommer det att ta och det känns okej. Ibland kommer livet emellan helt enkelt och det kunde ha blivit betydligt körigare om det inte var så att kurserna för de som går året under gjordes om och placerades i andra terminer. Där hade jag ren tur!

Nu ska jag värma på schnitzel från igår och vänta på att Daniel kommer hem från jobbet.


Två bilder jag blivit nöjd med efter de första turerna med nya kameran :-)

måndag 3 juni 2019

Klassisar och lite feber

Ny vecka och nya tag som jag brukar säga. Jag har gått upp orimligt tidigt idag för att tvätta den enorma hög smutstvätt jag och Daniel har lyckats samla ihop. Helt slut var jag efter det och slumrade faktiskt till ett tag. Inte jättekonstigt då jag bara sovit 4,5 timme inatt i och för sig.

Runt lunchtid kom Daniel och Pontus hem från skolan. Linda och Johanna som äntligen är hemma igen (!) skulle hålla en redovisning där de berättade om sin praktik de gjorde i Indien så jag följde med tillbaka till skolan för att lyssna på den. Dom var jätteduktiga och det var riktigt intressant att höra om deras resa.
Att befinna sig i skolan var en konstig känsla. Jag har varit där för ett kort möte en gång sedan början på februari så jag har varken sett skolan eller mina (föredetta) klasskompisar sen dess. Riktigt roligt att se så många trots att jag inte hann prata med alla.

Nu befinner jag mig på hemmaplan igen. Har försökt att få tag i Psykiatrimottagningen men inte lyckats pga fel på telefonlinjen och dålig tajming med telefontiderna. Får ringa dom imorgon så jag kan börja sätta in Lamictal igen. Ser inte framemot sex veckors illamående men det är det värt om jag får må som jag gjorde vid full dos.

I övrigt så mår min kropp så där. Helt okej med led- och muskelvärken men jag har klunkat Treo mot huvudvärk och även fått tillbaka febern som varit borta i ca 3-4 dagar (vad jag vet, har inte mätt varje dag). 38,2 låg den på innan jag drog till skolan.


Nu blir det soff- och chilläge.

fredag 31 maj 2019

Mockfjärdshelg

Efter två nätter hemma i Falun så befinner jag mig återigen i Mockfjärd där helgen kommer att spenderas. Har hunnit dansa till Dolly Style med Alva, träffat min kusin Philip som jag inte sett på år och dar samt att få bästa välkomnandet av Bosse. Daniel hade seminarium idag så han kommer lite senare.

Gällande kroppen så går det upp och ner. Har haft ont i bröstbenet både igår och idag och vaknade dessutom imorse av värk lite överallt. Igår kväll var det huvudvärk, idag nackvärk och muskelvärk i främst höger skuldra.
Jag ringde reumamottagningen idag men så klart så hade dom stängt idag. Vill få reda på resultatet av avföringsprovet, be om antikroppsprover och sen beskriva mina nuvarande symtom för att se om dom vill att jag ska komma in igen eller inte. Jag hade ju självklart den bästa perioden någonsin just dagarna innan, under och efter min läkartid så då var det inte mycket dom kunde gå på. Jag tror dock inte att jag kommer att få svar den närmaste tiden heller. Jag har i princip gett upp på det, så länge ingenting tydligt syns så kommer förmodligen ingenting att hända.

Jag ska försöka göra det bästa av min fredag iallafall. Värken är inte fullt lika jobbig som imorse och vi är skonade från regn. Äntligen!

(Blev tydligen bildlöst då det inte vill funka att ladda upp bilder via telefonen. Jahaja.)

tisdag 28 maj 2019

Sjuka och fotobok

Efter många nätter med extremt lång sömn så vaknade jag innan sex imorse. Det går i cykler som allt annat.
Dagen har varit upp och ner. Ryggen bråkar med mig emellanåt och ett tag pallade jag verkligen inte med det och funderade på att hitta på nån quick fix i form av naprapat eller liknande men jag tvivlar på att det skulle fungera i längden. Fick tillbaka ett trevligt utslag på handleden och feber också. Jag har haft en morgontemp på som lägst 37,1 i flera dagar och en hel feberfri dag men idag var det dags igen. Tjoho!

Nej, jag ska inte vara negativ nu. Det är betydligt bättre än det har varit och det är inte de jobbigaste symtomen jag haft så kah får vara nöjd och glad ändå.


Något jag har missat att visa er är dessa bilder (på bilder) från min portfolio jag lagt otaliga timmar på att knåpa ihop. Jag började redan i december men i och med sjukan blev jag inte färdig med den förrän i maj. Nu är den äntligen här iallafall och jag är supernöjd. Det var någon enstaka bild som jag inte riktigt gillade i pappersformat men det beror på att redigeringen var gjord för min dator och intensiteten kan bli lite annorlunda när det väl trycks.

Jag är jättenöjd iallafall och det är riktigt roligt att äntligen ha en hög med bilder i en riktig bok, någonting man kan ta på.

måndag 27 maj 2019

Händelserikt minst sagt

Det har varit händelserika dagar de senaste dagarna. Finland har gjort årets skräll och tagit hem VM-guldet (!), rätt person vann Robinson, jag har dansat för första gången på år och dar och även unnat mig en mini-utgång, jag har fått tillbaka en del led- och ryggvärk, plus massa massa mer. En blandad kompott av både positiva och negativa saker men de positiva har vägt över.

Anttila, vilken hjälte!

Nu är jag inne i en nördfas av Hayday så jag ska spela och sen göra mig i ordning för sängen. Önskar er en bäst start på veckan!

lördag 25 maj 2019

Hockey och sjukupdate

Passar på att blogga i väntan på att andra perioden av matchen mellan Finland och Ryssland ska börja. Första perioden har varit riktigt underhållande!


Som ni säkert har märkt så har jag mått betydligt bättre de senaste två veckorna. Jag har smått börjat planera för jobb och har hört av mig till min lärare som jag planerat ett möte med för att lägga upp den sista delen av utbildningen.

Idag är dock en sämre dag igen. Inte så pass att jag inte står på benen men jag vaknade med rygg- och nackvärk och både fötter, händer och armbågar värker igen. Jag har bara haft småilningar vissa dagar de senaste veckorna och de har jag kunnat tänka bort. Jag ska försöka vila och stressa så lite som möjligt och hålla tummarna för att det inte är dags för ännu en svacka igen. Var trött och utmattad under promenaden med Bosse också men det kan bero på att jag nyss vaknat.

Nu ska jag springa på toa så jag inte missar nåt av hockeyn, haha.