Sofia Vähäjylkkä: oktober 2018

onsdag 31 oktober 2018

Bumlingar, grupparbete och medicinfunderingar

Två inlägg på samma dag. Vad händer? Inget särskilt, känner bara för att skriva av mig lite.

Min förmiddag bestod av grupparbetsplugg inför "redovisningen" imorgon. Kommer förmodligen inte bli redovisning utan mest bli diskussioner då vi får lägga upp vår tid själva. Bästa med den här gruppuppgiften är att det i princip är plugg inför tentan så det känns mycket vettigare och mer värt att plugga och vara delaktig än det kan göra andra gånger.

Efter skolan drog jag och Daniel till stan en kort vända. Jag gick in på Vero Moda för att kika på deras vinterkappor men hittade tyvärr (eller inte tyvärr, min plånbok är glad för det) ingen som var helt hundra. Är nog bättre att spara mina pengar till Ullared istället och se om jag hittar något vettigt där. Min vinterjacka jag har nu är helt okej, är mest att jag vill ha något lite finare att varva med. Issues alltså.

Något annat jag tänkt på idag är det här med min medicinering. Jag är inte alls lika trött och matt som jag var när jag gick på en högre dos men jag känner mig också mer sårbar. Jag kan få lite ångest inför att vara bland människor, lite förkänningar till panikångest. Det känns som att mitt skyddande lager mot jobbiga känslor är så tunt att jag hela tiden går och försöker rädda mig själv från något som kanske skulle kunna hända. Det är inte alls så att det påverkar mig på så sätt att jag inte klarar av min vardag men det är jobbigt att känna sig skakig och lite tung i bröstet när man inte alls "behöver" känna så.
Det är verkligen en hel vetenskap det där med mediciner. Det är liksom inte värt att gå och ta ut sig fullständigt om dagarna för att man måste låtsas att man är pigg och alert när man inte är det. Samtidigt är det inte värt att ha småångest hela tiden heller. Önskar verkligen att det fanns någon mirakelmedicin som kunde råda bot på det här. Jag är ganska inne på att jag kanske kommer byta min ena medicin om några veckor. Det är svinläskigt och vad som helst kan hända. Det kan hända att det går jättebra men det kan också hända att jag kommer må pissdåligt. Vet inte varför jag oroar mig för det nu, det bara finns där i bakhuvudet.


Jaha, och vad är detta för märklig bild, tagen på en repig diskbänk? Mina nya örhängen och min nya craving. Mina favoritörhängen gick sönder i slutet på sommaren så jag är så himla glad att jag har ett par nya nu (plus ett till från det gamla paret så jag har en backup om något skulle gå sönder, hehe). Sen har jag fått en så sjuk craving på salta bumlingar de senaste dagarna. Craving på lakrits har jag haft länge nu. Först var det Lakrisal, sen Strong med salmiak, sen Lakrisal igen - och nu dessa. Så fantastiskt goda. Nam!

Onödigt vetande #48


... små skorpioner är giftigare än stora.
... antalet födslar i Indien är större än Australiens hela population.
... 30% av alla kvinnliga lottvinnare förvarar lotten i bh:n.
... Tasmanien sägs ha den renaste luften i världen.
... ingen vet var Mozart är begravd.
... den genomsnittliga kvinnan genomgår 3,3 graviditeter i sitt liv.
... hos krokodiler växer en ny tand ut om de förlorar en.
... ju högre inkomst en manlig amerikan har, desto större sannolikhet är det att han bedrar sin fru.

tisdag 30 oktober 2018

Cellprov och sorgliga besked

Hade så svårt att inte somna om när det regnade ute imorse, sånt sjukt sövande ljud. När jag väl tog mig upp så möttes jag av ett jättesorgligt besked så den här dagen började allt annat än bra. Usch. ❤️

Ska sakta försöka göra mig i ordning. Klockan två har jag cellprovstagning vilket jag varit jättenervös över hur länge som helst, men det kommer förmodligen gå bra.

Har inte så mycket mer att säga än så just nu. Ni får en gammal solnedgångsbild över Dalälven som jag tog för en herrans massa år sedan. Den kändes på nåt sätt passande idag.

måndag 29 oktober 2018

Tillbaka i skolan + moodboards

Tillbaka i skolan idag efter en månads praktik. Det känns alltid som att man inte setts på evigheter efter praktikperioderna. Vi hade lite uppföljning där vi fick berätta om våran praktik och våra upplevelser och sen var det bara att gå rakt in i nästa uppgift vilken är en gruppuppgift. Ska plugga hemma, ses på onsdag och sammanställa lite och på torsdag är det redovisning. Pjuh. Men det kommer nog att gå bra.

Något jag inte berättat än är att jag och systrarna mina (minus en) ska ta en tripp till Ullared i slutet på november. Jag knåpade ihop lite moodboards för två helger sen när Daniel var i Orsa.


Ett kollage av en del av vardagsrummet. Ljusstake och guldig bricka har vi redan men om jag hittar några finare (typ som dom på bilden) så tänkte jag byta ut dom. Tänkte också leta efter en svart vas, har för närvarande en genomskinlig men skulle vilja få in lite mer svart så det matchar spegeln.


I sovrummet har vi sängen, sängbordet, gardinerna och sängöverkastet ovan. Jag vill så gärna ha en fjäderlampa, eller något lika mysigt, istället för vår minikristallkrona som vi har nu. Tänker mig också guldiga sänglampor, mer naturmaterial (typ flätade korgar eller ljust trä) och lejongult.

Vad tror ni om det?

söndag 28 oktober 2018

Små tips som underlättar vardagen #2


Maskor som gått upp. Har du en fin stickad tröja där en maska eller två gått upp och sticker ut så där irriterande? Det kan gå att rädda! Trä maskan i en hårnål och för igenom hårnålen in i tröjan igen. Det blir inte alltid helt perfekt men det kan absolut göra din tröja användbar igen.

Koka korv snabbt. Första gången jag såg Daniel ta fram stekpannan när han skulle koka korv så skrattade jag sönder. Nu har jag själv börjat med det, haha. Tänk själva hur mycket mindre vatten det får plats i en stekpanna än i en kastrull? Det går mycket fortare att koka korv så och det är inte lika krångligt att diska. Hett tips!

Piffa till paket med klädsnören. Ni vet dom där öglorna som sitter i typ varje tröja och som alltid envisas med att sticka fram och vara i vägen? De är perfekta att ha som finare presentsnören till mindre paket. Jag har kört på detta flera gånger faktiskt och det är ingen som har kommenterat det utan bara tyckt att det varit fint.

lördag 27 oktober 2018

God mat gånger två

Vaknade upp till snöväder idag. Är verkligen inte taggad på vinter alltså. Vi har varit lite bortskämda med att snön kommit sent de senaste åren så nu kändes det alldeles för tidigt. Jag har fortfarande inga vantar och min mössa behöver bytas ut (fråga Daniel så får ni veta hur mycket han älskar den jag har nu, haha).


Så här såg gårdagens mysmiddag ut. Ikväll blir det ännu mer god mat. Jag, Daniel, Pontus och Ida har bokat bord på Kopparhatten klockan sju. Åt där första gången i somras och då var det riktigt gott.

fredag 26 oktober 2018

Sista praktikdagen

Hade min sista dag på praktiken idag. Fyra veckor har gått fort! Jag är dock redo att gå tillbaka till plugget och att få tid över till att jobba lite. Man lever verkligen det fattiga studentlivet under praktikperioderna.

Ikväll blir det finmat här hemma. Jag fick drömma fritt så jag sa igår kväll att jag var sugen på mört kött, hasselbackspotatis, sparris med parmesan och rödvinssås. Daniel hakade på direkt så jag blir bortskämd idag, hehe.


Hur fint är det förresten inte när man får in eftermiddagssolen genom fönstret och det blir fina mönster på väggarna? Jag kanske är en mupp men sånt här kan göra mig stundvis lycklig.

torsdag 25 oktober 2018

Onödigt vetande #47


... Cleopatras riktiga namn var Auletes.
... honung används ibland som anti-frostmedel och i mitten av golfbollar.
... ungefär 70 000 personer i USA är både blinda och döva.
... ingen av presidenterna i USA har varit ensambarn.
... 50% av alla identitetskapningar görs av släktingar, vänner eller grannar.
... den bästa tidpunkten att inhandla skor är på eftermiddagen på grund av att fötterna är som mest svullna då.
... ingen höjdhoppare har befunnit sig ovan mark i över 1 sekund.
... hörseln är det sista sinnet som stängs av när man dör.

onsdag 24 oktober 2018

Sju och ett halvt år efter våldtäkten


Hur går man vidare efter att ha blivit våldtagen? Blir det bättre med åren? Är mitt liv förstört för all framtid? Kommer jag få lov att leva med det resten av mitt liv?

Det har gått sju och ett halvt år sedan den kvällen i slutet på mars 2011. Det känns mestadels som att det har gått kortare tid, kanske för att det påverkar mig fortfarande. Jag tänker på det ofta i perioder, just nu nästan varje dag. I andra perioder ploppar det upp mer sällan.

Det som fortfarande påverkar mig i relativt hög grad är närhet och drömmar. Jag drömmer ofta om honom och ofta om min dåvarande bästa vän som svek mig genom att misstro mig och därefter även genom att välja att ligga med honom. Jag utsattes inte för bara ett trauma, utan två. Den person som jag såg som min själsfrände svek mig å det grövsta. Jag kan fortfarande inte förstå det och jag har inte hört ett ord av henne sedan det här hände. Ingen ursäkt, ingen förklaring, ingenting. Hon verkar sova gott om nätterna och hade inga problem alls att klippa mig ur sitt liv.
Ibland drömmer jag att jag blir våldtagen av andra. Ibland är det en ensam gärningsman, ibland är det flera. Ibland drömmer jag att jag blir vän med min föredetta bästis igen och i dom drömmarna tampas jag med ilska över att ha kunnat förlåta henne för vad hon har gjort. Ibland drömmer jag att jag ligger med honom frivilligt. Dom drömmarna är de allra värsta. Jag mår så illa när jag vaknar, känner mig som ett smutsigt vider.
Ibland drömmer jag drömmar som hör ihop med sånt jag drömt tidigare. Jag vet att jag blivit våldtagen en gång i det verkliga livet, i drömmen höjs siffran till två gånger, och i drömmen efter det tre.

Ganska ofta kan jag ha svårt med närhet. När någon håller fast mig på skoj tampas jag med mitt förnuft och min känsla. Det finns något roligt i att skojbrottas och mitt förnuft vet att jag inte behöver oroa mig. Känslan säger däremot att jag ska sparka och slåss för livet och ta första bästa flyktväg ut. Det är jobbigt för det framställer mig som avståndstagande ibland och det kan tolkas som att jag inte tycker om den personen jag är med.

Går det att leva med att ha blivit våldtagen? Ja, det går. I perioder så tänker jag knappt på det som sagt. Det definierar inte mig som person men det kan innebära att hjärnan gör felkopplingar ibland. Flyktvägarna finns närmare till hands och hjärnan påminner om dom oftare. Min hjärna är smart, den vill ju bara skydda mig, men ibland är den som en överbeskyddande hönsmorsa. Dom kan vara jobbiga att leva med men man kan ändå acceptera att dom finns där.

Jag minns att min gymnasielärare sa till mig att hon tyckte det var så hemskt det jag varit med om, och att "ja, det där kommer du att leva med resten av livet". Det var inget uppmuntrande peptalk men hon hade delvis rätt. Hon missade bara att avsluta meningen med att "men det går att lära sig att leva med det". För det gör det.

Jag önskar inte min värsta fiende att gå igenom det jag gick igenom, men så här i efterhand när jag inte längre är mitt i det så hade jag inte raderat den händelsen ur mitt liv. Den händelsen har gjort mig så förbannat mycket starkare. Jag tänker på det ibland, att han kanske tror att han vunnit över mig. Det har han inte, han har gjort mig så ofantligt mycket starkare än vad jag var tidigare. Jag har power, jag har drömmar, saker jag brinner för. Vad har han? Han lever i ett trassligt liv, har utfört otaliga kriminella handlingar, är känd hos polisen. Han lever ett skitliv och det är han värd ärligt talat. Det han gjorde mot mig förstörde mig för stunden, men likt karma så ger det mig mer kraft att slå tillbaka till slut.

Jag avskyr det han gjorde mot mig och kommer alltid att göra, medan jag ibland vill tacka honom, hur surrealistiskt det än må låta. Han har gett mig en styrka som inte går att mäta och som gör att jag kan hjälpa andra på ett sätt jag kanske inte hade kunnat annars. Att jobba i behandling med människor som mår psykiskt dåligt är vad jag ibland känner att jag är ämnad för och ur den aspekten är det värdefullt.
Jag väljer ibland att se det som att han använde sin styrka och makt för att förstöra mig, men det som hände var egentligen att han gav bort den till mig. Det tog lång tid för mig att ta reda på hur jag skulle hantera den men nu är det min uppgift att använda den på rätt sätt.

Han vann aldrig.

tisdag 23 oktober 2018

Quotes som är bullshit


"Ensam är stark"
Det här citatet är nog det jag förstår minst av alla i denna lista. Självklart kan man vara stark ensam men alla har vi ett visst behov av andra människor. Vi är ju sociala varelser trots allt. De flesta citat är peppande och har mycket förståelse i grunden, det här är bara dystert. Särskilt om man tänker på det när man mår dåligt.

"Lev varje dag som om det vore din sista"
Jag ser verkligen syftet med det här citatet men det skulle vara helt ohållbart att leva efter det. Man skulle gå under helt om man skulle leva varje dag som om det vore den sista. Jag skulle skita att jobba, strunta i vad jag lägger mina pengar på, inte städa, klamra mig fast i min familj som en igel för att det kanske är sista gången jag ser dom. Nej, det funkar inteee.

"Man lever bara en gång"
Jag kan använda den här frasen själv ibland när jag vill yolo:a (typ "idag partajar vi som om det inte finns någon morgondag för man lever ju bara en gång") men innerst inne gillar jag det inte. Jag tror på ett liv efter döden, eller iallafall att själen på något vis lever kvar, så nä. Ingen kan veta om man bara lever en gång.

"Choose to be happy"
Att peppa för positiva tankar är bra men inbyggt i många av dessa citat är att man styr över sin egen lycka. Ja, delvis gör man säkert det, men när man lider av psykisk ohälsa kan man inte alltid välja att vara lycklig. Väldigt sällan faktiskt. När man hör såna här citat när man befinner sig i en depression eller mår väldigt dåligt så stjälper det mer än hjälper. Som att det är ens eget fel att man inte är lycklig.

måndag 22 oktober 2018

En framtidsdröm

I samarbete med Svenska Badtunnor.

Fick höra för någon dag sen att det kanske ska snöa (!) i veckan. Ganska sjukt att man börjat tycka att det är tidigt på grund av att snön kommit så himla sent de senaste åren. Jag hoppas vi slipper snö ett tag till, gärna en månad till. Tycker om snön från första advent och till strax efter nyår, sen får den gärna försvinna.

Något som gör höstrusk och vinter lite uthärdligare är iallafall att det finns möjlighet att vara ute och bada ändå. Jag längtar efter att bada utomhus hela vinterhalvåret varje år, så mycket att det kryper i kroppen. En dröm för mig i framtiden när jag och Daniel flyttar till hus är att ha badtunna eller terasspool. Jag tror att det skulle stilla mitt badsug rätt rejält. Det är perfekt också när man vill bjuda över vänner. Bara att kapsyla upp något gott att dricka och sen sätta sig i badet och umgås. Vill ha det nu på stört!

Detta inlägg är i samarbete med Svenska Badtunnor. Deras badtunnor är alla producerade och utvecklade i Gävle. De beskriver själv att deras mål är att erbjuda badtunnor som inte bara har hög kvalitet utan också en rimlig prisnivå. Det bästa med deras vedeldade tunnor är att de går att placera i princip var man vill eftersom de inte behöver el till pumpar eller liknande.


Hur cozy? Ja, tack!

söndag 21 oktober 2018

Försvunna bilder

Något jag inte berättat för er än är att jag sålt min kamera. Målet är att spara ihop till en annan men jag har ingen aning om hur lång tid det kommer att ta. I och med det får ni leva med bilder från arkivet. För mig själv så gör det absolut ingenting för det finns många bilder jag är riktigt nöjd över. Sorgligt nog är alla mina bilder från när jag gick i sjuan till 2015 borta, de enda bilderna jag har kvar är de jag en gång laddat upp på bloggen. Jag är jätteglad att mina bästa bilder är kvar så klart men jag har ingen möjlighet att använda dom till något annat än webben eftersom dom är i så litet format.

Idag hittade jag två höstiga bilder på syster som togs för några år sedan. Jag älskar verkligen färgerna i dessa.

lördag 20 oktober 2018

The end of piggheten?

Det är en trött tjej som sitter och skriver här idag. Det verkar lite som att det där pigga (efter att jag trappade ner på medicinen) jag talade om för några dagar sen har gått över. Eller så är jag bara utmattad efter att ha gått från att vara i skolan endast några timmar i veckan till att ha praktik varje dag. Jag vet inte.

Daniel är hos en kompis så jag är ensam hemma hela helgen. Hade tänkt använda den till att pyssla och plocka hemma men det går trögt. Får se om jag får något gjort över huvud taget. Ska iallafall använda helgen till att vila ut ordentligt så jag orkar med sista praktikveckan.

fredag 19 oktober 2018

Onödigt vetande #46


... Paris Hilton använder alltid blåa kontaktlinser, egentligen är hon brunögd.
... New York ligger längre söderut än Rom.
... många elefanter är bisexuella.
... Henry Ford uppfann kolbriketten.
... kvinnor som läser romantiska noveller har sex dubbelt så ofta som andra kvinnor.
... det finns inga myror på Island, Antarktis och Grönland.
... du andas in cirka 700 000 av dina egna hudflagor varje dag.
... i USA finns det 10 städer som heter Hollywood.

torsdag 18 oktober 2018

Vad som underhåller mig just nu

Det här med vad man tycker om att lyssna på, läsa och se varierar litegrann hela tiden, iallafall för mig. Jag tänkte sammanställa mina favoriter i dessa tre kategorier nedan så får ni lite tips om ni känner att ni behöver något nytt och intressant. Kanske hittar ni något ni tycker om som ni helt har missat, kanske har ni själva tips till mig som ni vill dela med er av? Jag tackar som ödmjukast isåfall. Nu kör vi.

Att se:


TV3 Dokumentär. Är ni såna som gillar morddokumentärer är det här något för er! De här dokumentärerna är väldigt välgjorda och i en av dom får man till och med se en kort intervju med en av mördarna. Rekommenderar starkt.

New Amsterdam. Jag och Daniel har påbörjat typ en miljon serier men det är sällan vi fullföljer och ser klart dom. En ny serie som precis har börjat gå är New Amsterdam. Jag är vanligtvis inte mycket för sjukhusserier men huvudpersonen är så fruktansvärt skön att det inte går att sluta kolla. Vi båda fastnade redan vid första avsnittet. Nya avsnitt släpps varje onsdag!

Att lyssna på:




Dekonstruktiv Kritik. En podd gjord av Aron Flam. I början tyckte jag att den var svår att hänga med i då man använder sig av ganska avancerade begrepp emellanåt, men när man väl förstår och hittar rätt avsnitt och ämne är det sjukt intressant. Aron utmanar verkligen alla normer om hur man "ska" ställa sig till feminism, politik, kollektivism och annat. Han lutar lite åt samma sida som mig gällande dessa ämnen. Gillar skarpt.

Hur kan vi? En podd vars syfte är att vara så som public service ska vara men inte är - oberoende. Navid tar in gäster från alla dess håll och kanter, till och med rasister. Jag älskar att någon verkligen går in för att vara helt oberoende och väljer att visa alla möjliga människors åsikter och synvinklar. Bye bye, PK.


Att läsa:



Bloggbevakning. Bästa bloggen för att (snabbt) bli uppdaterad kring vad som händer i influencervärlden. Camilla som driver bloggen lägger sjukt mycket tid på att man flera gånger om dagen ska bli uppdaterad kring bloggare, youtubers och andra kända profiler. Det bästa är att hon gör detta med ett kritiskt öga.

Egoina. Det här med bloggar går verkligen i vågor för mig. Just nu tycker jag att Egoinas blogg är den absolut bästa. Hennes sätt att skriva tilltalar mig och jag blir uppriktigt glad när just hon har lagt ut ett nytt blogginlägg. Hon har nyss flyttat in i en drömmig lägenhet dessutom så varje gång man får se bilder från hennes hem så rycker det lite i mina inredningsnerver.

onsdag 17 oktober 2018

Sovmorgon och pluggdag

Idag var det ganska tomt på mitt praktikschema så jag fick sovmorgon plus tid att åka till skolbiblioteket för att skriva på min fältuppgift. Det mesta är skrivet och refererat till så jag skulle säga att jag ligger rätt bra till. Efteråt var jag och min handledare till Forssaängskolan för att träffa lite personal där och prata om funktionshinder.

För närvarande ligger jag i sängen, spånar blogginlägg och väntar på att en kille ska komma förbi och köpa vår ena dammsugare. Jag och Daniel hade en del dubbletter av saker när vi flyttade ihop så vi har fått göra oss av med lite. Snart får vi förhoppningsvis tillgång till ett litet förråd så vi kan plocka bort allt som är nödvändigt att ha kvar men som är fult att ha framme. Så skönt.

tisdag 16 oktober 2018

Kanske var jag aldrig lat, kanske överdrev jag aldrig

Ännu en praktikdag är till ända. Har haft en halvtrött dag idag för första gången på länge. Det har gått ungefär två veckor sen jag gjorde ännu en nedtrappning på min stämningsstabiliserande medicin och den senaste veckan har jag känt mig så sjukt mycket piggare! Jag överdriver inte en sekund när jag säger att min trötthet har känts som ett handikapp innan. Det har krävts en så stor ansträngning för mig att verka vara lika "med" som andra är. På jobbet, och på platser där man verkligen vill göra bra ifrån sig eller ge ett gott intryck, har det varit ännu jobbigare. Den där känslan av att vara matt och trött har varit svår att bemästra. Ansträngningen som krävts för att visa sig från sin pigga, glada, intresserade och engagerade sida har gjort att jag vissa dagar inte har orkat att göra nånting alls när jag kommer hem. Det har känts lite som efter ett långt träningspass (innan den där härliga känslan kickar in), man är helt matt, slut, trött och allt man vill är att vila.

Jag har berättat för folk i min omgivning om min trötthet och hur den känts som ett hinder för mig, att den gör saker dubbelt så ansträngande, men det har inte känts som att någon har trott mig. Jag har fått intrycket av att man mer tänkt att jag är lat, tycksyndommig:ig och att jag bara tror att det är så mycket jobbigare för mig när det i själva verket är lika jobbigt som för alla andra. Som att jag vill smita undan för att jag inte gillar att jobba/anstränga mig.

Jag vet inte, men huvudsaken är att jag är mycket piggare nu och orkar mer. Jag har inte behövt anstränga mig för att hålla ögonen öppna, inte behövt känna mig otrevlig för att jag är sömnig och orkeslös, inte behövt känna att varje uppgift som läggs på de jag redan har blir som ett stort berg som tornar upp sig framför mig. Jag hoppas innerligt att det fortsätter så här. Gör det det så kommer jag ha det svart på vitt att jag inte alls överdrev när jag beskrev min trötthet, att det i själva verket var medicinen som tog musten ur mig varje dag.


Utsikten från mitt lilla kontor på praktiken, inte alls fy skam.


Nu ska jag vänta på att Daniel kommer hem, sen ska jag överraska han med att laga mat. Jag gör det nästan aldrig, delvis för att jag tycker det är så extremt tråkigt och delvis för att Daniel ofta tycker att det är kul. Men idag så!

måndag 15 oktober 2018

3 saker alla gör men ingen vill erkänna


- Petar näsan. Ibland sitter en kråka envist fast, vem orkar hålla på att försöka snyta ut eller gräva ut den med papper när det är så lätt och smidigt att bara peta in fingret? Det kommer krävas mycket för att jag ska tro att någon inte gör detta, haha.

- Tycker att barn är fula. Nej, inte alla barn så klart men det är lika omöjligt att tycka att alla barn är söta som att tycka att alla människor är snygga. Det går bara inte. Omöjligt.

- Snackar skit. Hur tråkig vore inte världen om man bara pratade positivt om folk? Om man bara tilläts dela med sig av sina fina tankar? Snacka skit är roligt och jag tror att alla innerst inne tycker det, särskilt när man gör det med sina närmsta. Hur sjukt det än må låta så stärks känslan av samhörighet när man gör det. Jag tror att skitsnackandet är ett nödvändigt ont, jag tror man behöver det.

söndag 14 oktober 2018

Kantarellrensning

Är rätt trött efter tre timmars bilkörning plus handling och ett stopp för att käka. Jag och Daniel har ganska nyss landat hemma, kikar på Paradise Hotel och Ex on the Beach och har precis rensat en massa svamp. Det blev en hel del. Jag och Daniel plockade lite igår men han och svärmor fick tag i mycket mer i förmiddags när jag låg och sov. Nu har vi svamp så det räcker ett bra tag framöver iallafall.


lördag 13 oktober 2018

Gårdagens middagsmeny

Något jag älskar med Karlstad är att de har så många fantastiska restauranger. Bästa sushin finns på Happy Kitchen, bästa restaurangen någonsin är Baron och igår provade vi ännu en pärla - Tiffany's. Vi firade att Daniels mamma fyllt år i veckan. Jag tog Tiffany's favoritmeny och det såg ut som följer:


Förrätt: gösfile med kantareller och någon slags citronkräm. Allt tillsammans var jättegott men eftersom jag inte är så mycket för fisk så skulle jag nog inte äta det här utan kantarellerna.


Varmrätt: Lamm med parmesanskum, parmesanflarn, kantareller och världens godaste grönsaker. Namnamnam!!! Fick potatis till men det dissade jag helt då den inte var jättegod, men allt annat var top notch.


Efterrätt: vaniljglass med äppelkompott och mjölkchokladsmulor. Bästa avslutet på en god middag!

fredag 12 oktober 2018

Mot Karlstad

Blev en kort praktikdag idag, några timmar bara. Nu väntar jag på att Daniel ska komma hem och sen far vi mot Karlstad. Ikväll ska vi äta gott och fira Daniels mamma som fyllde år i förrgår, vad som händer mer får vi se. Trevlig helg allesammans!

Dagens Sofia.

torsdag 11 oktober 2018

Det lilla landet som kunde

Är up with the tup den här morgonen. Har en heldag på praktiken där jag börjar åtta och slutar halv fem. Dagen är späckad med saker att vara med på så det kommer nog bli en bra dag. Vissa dagar blir det mer dötid där jag får sitta och läsa eller plugga, men så är det ju när man går med kuratorer, alla är inte bekväma med att en främling ska sitta med och lyssna.

Minns ni förresten att jag och Jolle (lillasyster) blev intervjuade för en bok förra våren/vintern? Jag har insett nu att Mustafa Panshiri och Jens Ganman som intervjuade oss är kända svenska profiler. Är nog tur att jag inte visste det då för jag blir en riktig tönt kring kända människor. Blev starstrucked när jag såg Morgan på Gekås liksom, haha. Det vi blev intervjuade om var laestadianism och hela boken har temat integration. Det är så konstigt att tänka att vår historia har med integration att göra, jag hade aldrig tänkt så tidigare innan den här intervjun. Boken ser ni nedan iallafall. Måste läsa den själv också! Det enda jag har läst är utkastet till mitt och Jolles kapitel.

onsdag 10 oktober 2018

Onödigt vetande #45



... en man stämde en gång sin doktor då han överlevde sin cancer längre än vad doktorn beräknat.
... Island har varken någon järnväg eller någon armé.
... jordnöten är en av ingredienserna i dynamit.
... kängurur kan inte gå baklänges.
... Kalle Anka och Musse Pigg är två av sex fiktiva karaktärer som har en stjärna på Hollywood Walk of Fame.
... Sandra Bullock är allergisk mot hästar.
... i Indien är det lagligt att gifta sig med hundar.
... det finns en stad som heter Rom på varje kontinent.

tisdag 9 oktober 2018

Praktik och tandis

Tisdag, dagarna på praktiken rullar på. Det är så himla mycket skönare vecka nummer två när man vant sig vid alla nya intryck och arbetstider. Jag har fått vara med på ännu en habiliteringsplan idag och sen fått följa med arbetsterapeuten och sjukgymnasten litegrann för att se vad dom gör.

Nu är jag hemma, har ätit macka till mellis och väntar på min tandläkartid. Jag förstår inte hur jag alltid lyckas få tandsten på precis samma ställe. Är så himla skönt när man går därifrån och allt är bortskrapat. Ska verkligen ta tag i att sköta om tänderna den här gången. Man säger det till sig själv varje gång men av nån anledning så rinner det alltid ut i sanden, haha.

måndag 8 oktober 2018

En höstig throwback

Hade en kort praktikdag idag, delvis då det inte matchat att jag kunnat vara med så mycket och delvis för att en av mina handledare var sjuk. Jag hann iallafall sova ut och vakna innan klockan ringde, vara med på en habiliteringsplan och dokumentera. Fick beröm för mitt språk och hur jag uttryckte mig i text så det blev jag jätteglad över.

Väl hemma har jag och Daniel ätit räkpasta, samma som han gjorde igår. Han satte den verkligen på första försöket, dödligt god. Kommer längta efter min matlåda imorgon, hehe. Nu väntar något så roligt som tvätt.

Bjuder på en höstig throwback från arkivet. Älskar alla dom här bilderna. Får man säga så om något man tagit själv?

söndag 7 oktober 2018

En helg som gick för fort

Den här helgen har gått alldeles för fort, känner att jag hade behövt minst en ledig dag till. Men men, det är bara att gå upp och kriga imorgon. Börjar som tur var sent så det blir lite som en halv ledig dag till.

Gårdagen spenderades på Rättviks marknad och sen i Mockfjärd. Daniel och pappa spelade Kinect i flera timmar (efter att jag och Jolle tröttnat för längesen) så jag förstår att en är lite mör idag, haha. Senare kom farbror och hans fru förbi och stannade till midnatt. Mycket trevligt.


Har verkligen noll relevanta bilder i arkivet så ni får se en bild på min och Daniels pizza idag vi hade i veckan. Ica har en sjukt god färdigpizza med prosciutto och parmesan. Älskar den.

lördag 6 oktober 2018

Rättviks marknad

Har haft en fin höstdag idag. Jag och Daniel tog bilen till Rättviks marknad strax innan elva. Det var sjukt mycket folk så man var helt matt när man gått runt ett tag. Vi hittade lite smågrejer iallafall och åkte iväg nöjda.


Nu befinner vi oss i Mockfjärd och har inga särskilda planer alls. Jag är sjukt trött och seg och har lite huvudvärk så förmodligen blir det bara att vila ett tag. Vad som händer sen får vi se.

fredag 5 oktober 2018

Intensiv vecka

Är helt slut efter en natt med dålig sömn och min första vecka på habiliteringen i Borlänge där jag har praktik. I början blir man alltid så fullmatad med information att hjärnan blir mos, det går inte att komma ifrån. Men som tur är så går det alltid över och man vänjer sig.

Jag och Daniel har precis käkat ugnspizza och ska bara slappa och ha det bra i helgen. Imorgon blir det förmodligen en sväng på Rättviks marknad och sen till Mockfjärd. Ska verkligen ta till vara på varje sekund av den här helgen.

Min fina fiskekatt. ❤️

torsdag 4 oktober 2018

Onödigt vetande #44



... de flesta alkoholhaltiga drycker innehåller alla 13 mineraler som är nödvändiga för att upprätthålla ett människoliv.
... flamingos kan bara äta om de håller huvudet upp och ner.
... det första domännamnet som någonsin registrerades var symbolics.com.
... honungsbin har en typ av hårstrån på ögonen.
... alla husdjurshamstrar härstammar från en och samma hamster som hittades i Syrien år 1930.
... i forna Egypten sov man på kuddar gjorda av sten.
... Brasilien är döpt efter ett träslag som kallas för bresiljeträ.
... över 90% av all fisk är fångad på det norra halvklotet.

tisdag 2 oktober 2018

Saker jag stör mig på (för jag är bra på det)


När folk skriver eller säger lördagskväll och fredagskväll. I min värld heter det lördagkväll oavsett vad alla ordböcker och stavningsregler säger. Stoppa inte in massa onödiga S där va.

Att i princip alla arbetsplatser och skolor (särskilt kommunala) är så sablans kalla. Hur tror man på riktigt att folk ska orka jobba och plugga om man ska få lov att frysa röven av sig så fort man är på plats på morgonen? Skärpning. Helt seriöst (abow va du e skön lalala...).

Att man aldrig kommer ihåg att ta med sig en påse när man ska gå och handla även fast man tänker att man ska göra det varje gång man står och betalar. Hur svårt kan det va? Förstår verkligen inte.

Personer som är experter på allt. Det spelar ingen roll om du är professor i matematik, dessa personer vet bättre än dig ändå.

Varfyllda finnar. Jag fascineras av folk som kan låta bli att klämma dom men det kliar i hela min kropp när jag ser det. KLÄM!!! Jag tappar min koncentrationsförmåga, haha.