Sofia Vähäjylkkä: Varför jag inte vill kallas feminist

fredag 7 september 2018

Varför jag inte vill kallas feminist


Tycker du att det är okej att kalla någon för något som denna person inte vill? Är det okej att stämpla en annan människa efter din egna definition av något, även om personen inte vill det? Förmodligen tycker du inte det.

Jag är less på hur attackerad man blir idag när man säger att man inte kallar sig själv för feminist. Jag påpekar ofta att jag är för jämställdhet, men jag skulle ändå aldrig kalla mig själv för feminist. Inte idag. Borde jag inte då bli befriad från att stämplas som det? Borde inte jag själv få välja vad jag vill bli kallad för, lika mycket som att man själv ska få bestämma vad man vill ha för pronomen?

Det är en sån stor grupp i feministsverige som strider för frågor jag inte alls vill ställa mig bakom. Jag är inte för att flickor och pojkar ska tas ifrån sina leksaker på förskolan om de råkar vara för könsstereotypa. Jag är inte för kvotering då jag tycker att kompetens ska gå före vad man råkade födas med mellan benen. Om ett mansdominerat företag har anställningsintervjuer och det söker sig både män och kvinnor till företaget, är det inte då väldigt könsdiskriminerande att neka en kompetent man arbete på grund av att han har en kuk mellan benen och att en annan arbetssökande inte har det? Det är ju att ge könet precis det värde man anser att det inte ska ha, för kön ska ju inte spela någon roll. Ser ni vad jag försöker komma fram till?

Det ovanstående stycket är bara några få exempel på vilka frågor många feminister krigar för, men det som stör mig allra mest är metoden till att höja kvinnors status. Många feminister använder en metod som går ut på att kriga ner män för att sedan kunna klättra högre själv i statustrappan. Män blir inte inbjudna till samtal och diskussioner för att de är just män. Jag tror att det hade varit en betydligt bättre metod att välkomna män, gå ihop till ett och tänka att "nu jävlar anamma ska vi fixa det här!"

Jag vet att många drar kopplingen jämställdhet = du är feminist. Jag kan förstå det då jämställdhet är grunden till begreppet, men när ordet idag associeras med så mycket skevt (det jag alldeles nyss rabblade upp till exempel) så innebär ordet till slut mer än så. Man får med en kasse skit till ett riktigt bra köp, så i slutändan var inte köpet så fantastiskt ändå. Och jag tycker det är jättesynd.

Min definition av ordet feminist är inte densamma som för dig som stolt kallar dig det. Det spelar ingen roll hur mycket man länkar och citerar ordets faktamässiga betydelse för att övertala mig, i min mening är den faktamässiga betydelsen ofta väldigt mycket svagare än den allmänna bilden av vad ett ord betyder. Alltså ger det ingen effekt.
N-ordet är ett ypperligt exempel på samma sak. Ordets faktamässiga betydelse är ingenting dåligt eller fult då det enda det betyder är "svart", men den allmänna bilden av vad ordet betyder är det och här ser vi att det verkligen kan spela roll! Lika lite som du skulle kalla någon för N-ordet, lika lite vill jag att du ska slänga ordet feminist i mitt tryne för att den faktamässiga definitionen säger att jag är det - eller för att DIN definition säger att jag är det.

Jag respekterar dig som kallar dig feminist och går alltid in med inställningen att du menar väl, men du måste också respektera mig och komma ihåg att din definition inte är min definition. Jag är för jämställdhet, är inte det viktigare än att du ska få sätta en etikett på mig? Det är lätt att döma boken efter omslaget men det är innehållet som är det viktiga.

3 kommentarer:

  1. Svar
    1. Skönt med någon som håller med!

      Radera
  2. Är så trött på feminismen. Jag förstår tanken i början med den. Det är självklart att man vill att kvinnor ska ha samma rättigheter, och möjligheter samt respekt som männen.
    Men kvotering på allt och inget tycker jag är fel. Sedan så tycker jag att man mer ska se ut efter per individ, inte kön.

    Sedan är det mycket inom jobb, sexualitet, föräldraledigheten och hälsa (fysiskt som psykiskt) som är så "upf*ckade".
    Istället för att allt ska vara 50/50.
    Så kanske det är i vissa fall som de är mer traditionella. Inget fel med det.
    Andra fall kanske man har homosexuella par. Inget fel med det.
    I vissa fall vill kvinnor ha "kvinnliga" jobb. Inget fel med det. Lika lite fel som om kvinnan vill jobba t.ex. som brandman.
    Och till föräldraledigheten tycker jag det spelar helt och hållet på om hur just deras situation ser ut. Är det t.ex. så att kvinnan har högre lön än mannan, så kanske just i deras fall vill att mannen ska ha mer föräldraledighet än kvinnan. Eller... tvärtom...


    Förlåt för den långa kommentaren. Men jag blir lite irriterad utav detta ämne. Samtidigt så är det svårt att komma ifrån det för tycker att 90% av allt som pratas om nu är just feminism...

    SvaraRadera

PS. Fråga för Bloglovin-byten :)