Sofia Vähäjylkkä: Nu är det bara jag och mig själv

lördag 3 februari 2018

Nu är det bara jag och mig själv

Den här dagen slutade inte som förväntat direkt. Jag jobbade kvällspass, kom hem - och blev singel. Bara sådär typ. Jag är helt maktlös i den här situationen, det finns inget jag kan göra förutom att acceptera läget. Jag kan gråta, försöka sova och äta. Imorgon blir jag Mockfjärdsbo igen. Ofrivilligt. Ledsamheten varvas med tankar om hur det ska gå att pendla till jobbet och till skolan, hur jag ska göra med mitt CSN-lån, att jag måste adressändra, packa ner, inte glömma något.

Min värld är just nu upp och ner. Allt måste fixas runt. Och hur ska jag orka se honom, se och höra vad han gör, veta att jag aldrig kommer bli delaktig igen? Det spelar inte längre någon roll att han älskat mig. Det faktum att han älskat mig påminner bara om att han inte gör det mer. Och vad spelar det förflutna för roll när nuet är tvärtom?

Jag behöver lagas. Ibland känns livet som ett enda stort lagande. Hur många gånger ska det behöva gå hål? Slutar det någonsin att gå hål?

1 kommentar:

  1. Stor kram Sofia! Önskar verkligen att livet slutar att göra hål snart. Men du om någon kommer lyckas laga även detta hål! ❤

    SvaraRadera

PS. Fråga för Bloglovin-byten :)