onsdag 13 maj 2015

Din statuspoäng kan kosta liv

Tänkte ta upp ett gammalt men väldigt aktuellt ämne idag. Nämligen mat. Mat som ska vara det enklaste som finns, som gör att vi över huvudtaget andas och lever. Den stackars maten (jo, det är faktiskt synd om den) är så påhackad och nedsmutsad idag. Tonåringar mår dåligt och många låtsas till och med att de har diverse ätstörningar och det gör mig grymt ledsen och besviken. För det första är det ledsamt att det på nåt sätt är "trendigt" hos unga tjejer att inte äta eller säga att man inte äter och för det andra är det kränkande mot dom som faktiskt sitter fast i det förbaskade träsket. Jag blir ledsen att folk romantiserar det helvete som ätstörningar faktiskt innebär, att man för vidare en felaktig bild av en hemsk sjukdom som har en av de högsta dödlighetssiffrorna av alla psykiska sjukdomar. Att man går runt och stoltserar eller hittar på att man äter och tränar på ett sätt för att på nåt sätt få uppmärksamhet eller en extra statuspoäng när det ligger människor på sjukhus och blir tvångsmatade för att inte dö. När föräldrar förlorar sina barn eller barn sina föräldrar.

Dessutom är det galet genomskinligt. Den som själv haft ätstörningar vet vilken radar man bär med sig i resten av sitt liv efter det. Det går inte lång tid innan man ser vem som faktiskt förstår och har varit i samma sits själv. Man behöver inte höra ett enda yppet ord för att läsa av en annan människa i en ätstörningsdiskussion, det sitter så hårt inprogrammerat i hjärnan att den kopplar det utan att man själv förstår hur. Den vet när du ljuger.

Min kära lillasyster insjuknade i ätstörningar för bara några månader sedan och det tär på mig att veta hur det snackas och håller på hos tonåringar i hennes ålder. Dessa ord och påhittade statusgrejer i att ha ätstörningar eller stolt berätta att man gått ner i vikt eller inte äter spär på hennes sjukdom. Jag ber alla tonårstjejer som läser detta, och även vuxna för såna finns det också gott om, att inte ständigt prata mat och träning eller att bygga upp en falsk bild av att man har ätstörningar för att man på nåt sätt fått för sig att det är häftigt. Det finns inget häftigt med det. Det ni gör är att uppmuntra redan sjuka att bli ännu sjukare och tro mig - ingen vill ha något sådant på sitt samvete. Det ni gör är livsfarligt!

Jag har alltid varit stolt över lilla Mockfjärd för att vi haft så låg grad av mobbning och skitsnack om man jämför med andra orter. Min stolthet har magrats av lika mycket som den tjej som på riktigt har ätstörningar och fått sin sjukdom hånad av jämnåriga som tror att de är häftiga eller söker uppmärksamhet. Jag hoppas jag kan bli stolt en dag igen, men det blir jag inte förrän folk tar sitt förnuft till fånga och kämpar med den som är sjuk istället för att kasta på henne fler och fler symtom till ett pris av en ynka statuspoäng. Det är inte värt det.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar

PS. Fråga för Bloglovin-byten :)