Sofia Vähäjylkkä

torsdag 23 maj 2019

Fiskelycka

Hade en underbar dag igår med massor av fiske och fotande. Strax efter fem på eftermiddagen åkte jag och Daniel ner till Slussen igen för att fiska. Hade ju varit dit vid sex (!) på morgonen också men då var det bara Daniel som fiskade. Vi tog med oss baguetter och dricka och köpte senare också glass. Totalt blev det fem timmar och jag kan knappt förstå att jag pallat fiska så länge med mitt tålamod. Det gick dock galant då löjan nappade på bra och jag fick min första stora abborre!!! Lyckan var obeskrivlig, haha.

Daniels borre. Han fick en del annan fisk också men som inte fastnade på bild.
Min skönhet på 700 gram (bilderna där jag höll i den blev fula, haha). Älskade fisk.

onsdag 22 maj 2019

Fiske och reumatologen

De senaste två dagarna har jag varit kameratokig men det tar så klart lite tid att lära sig en ny kamera. Har hittills inte fått till det exakt som jag vill ha det men det kommer alltid efter ett tag. Det är riktigt passande att Daniel får leva ut sitt fiskeintresse samtidigt som jag kan ömsom fota och ömsom fiska. Imorse gick vi upp strax innan sex båda två för att dra ner till Slussen. Himla mysigt det är där och fisken nappade bra. Ikväll ska vi tillbaka och fiska båda två, hehe.


Som sagt - behöver mer tid att lära känna kameran.

Vid halv tio hade jag äntligen min tid hos reumatologen. Jag mår "tyvärr" rättså bra just nu så det var inte många ställen som ömmade på kroppen längre och ingenting var märkbart annorlunda. Jag är så klart glad att jag inte är halvt döende längre och hoppas innerligt att sjukan börjar gå över på riktigt, men jag vill ju så himla gärna veta. 
Jag fick ta lite prover och ska även lämna in ett avföringsprov (TMI?) för att se om det kan vara tarmen och magen som är grundproblemet. De är fantastiskt trevliga och fina på reumamottagningen och det gör väldigt mycket trots att de inte heller har några klara svar. Fick också rådet att ringa så fort jag blir dålig eller om händerna svullnar upp så ska de fixa en akuttid till mig. Så trots kvarvarande frågetecken så är jag glad över besöket.

måndag 20 maj 2019

Världens bästa paket

Idag var det dags att packa ihop och dra hem till Falun igen. Ska in till lasarettet och ta morgontemp imorgon och sen är det läkarbesök på onsdag. Äntligen! Dock är sjukan inne i en lugnare fas nu och tempen har gått ner något så jag är lite rädd att jag kanske är "för" fungerande just nu för att de ska vilja utreda det ordentligt. Jag har känt både igår och idag att jag nog skulle orka jobba/plugga iallafall några timmar. Morgnarna är lite risiga fortfarande då det tar väldigt lång tid för kroppen och huvudet att börja hänga med men att jag ens har en tanke i huvudet på jobb och skola är stort.

Jag åkte hem till Falun idag iallafall. Passande nog så skulle mormor och morfar iväg till Stockholm så jag fick lifta med dom hem istället för att ta bussen.
Väl hemma har jag och Daniel ätit och sen begav vi oss till Willys för att hämta paketens pakeeeeeet!


Den här skatten befinner sig alltså i mitt hem nu. Är i extas! Det här är det dyraste jag äger, dyrare än min halva av bilen till och med, så jag kommer att vårda den som om det vore mitt barn.

Jag har sparat och planerat för den här kameran så himla länge nu att det är overkligt att jag faktiskt har den nu. Batteriet ligger på laddning och jag kan inte bärga mig tills jag får prova den! 

söndag 19 maj 2019

Söndag och knölar

Det är en seg söndag idag, precis som söndagar brukar vara. Jag har inte gjort något särskilt mer än att laga carbonara med Jolle och sen skjutsa henne till dansen.
Huvudvärken har hållit sig lugn hela dagen utan att jag klunkat Treo och det har varit himla skönt. Kände ett tag att jag kanske hade orkat jobba i några timmar vilket jag inte känt mer än en gång innan jag blev sjuk i slutet på januari. Det är framsteg. Händerna börjar dock kännas av lite nu mot kvällen men det är inte alls lika jobbigt som huvudvärken. Jag väljer alla gånger ledvärk i händer och armbågar än huvudvärk och muskelvärk i nacke och rygg om jag måste välja.


Så här ser mitt knöliga långfinger ut på högerhanden. Den översta pilen pekar på knölen jag fick efter extrema handproblem och svullnad för 1,5 år sen och knöl nummer två (som inte är särskilt synlig men som känns) har dykt upp de senaste dagarna.

lördag 18 maj 2019

Akutbesök och Mockfjärd

Det blev ett besök på akuten idag, dock inte för mig utan för Alva. Jonna behövde åka in och kika till hennes arm så jag valde att följa med som sällskap. Det blev några timmar där och Alva var jätteduktig hela tiden. Armen röntgades och de hittade en "ledutgjutning" på bilderna. Det är inget farligt som tur är och hon är pigg och glad ändå. Förhoppningsvis går det över av sig självt, annars ska hon på återbesök nästa vecka.

Åkte till Mockfjärd med Jonna och Alva och blev avsläppt hos mamma och pappa. Tanken var egentligen att Daniel skulle med men i och med att det tog lite tid på akuten och att han ska jobba imorgon så kände han att det var bättre att stanna hemma än att stressa iväg för några få timmars umgänge. Jag förstår honom till fullo, får vara glad att jag kan stanna en natt extra istället, särskilt nu när mormor och morfar är på besök.


Det var en galet söt Prucie som mötte mig när jag kom hem. Jolle har satt upp hans lilla lugg med en rosa hårsnodd, haha. Dör.
Passade också på att ta en selfie idag när jag för en gångs skull orkat klä mig anständigt och platta håret, hehe.

torsdag 16 maj 2019

Boohoo x3

Välkommen torsdag. Jag har sovit som en stock fram till tolv idag. Som jag sagt tidigare så går min sömncykel lite i perioder. Emellanåt sover jag runt 6-7 timmar per natt och efter ett tag kommer en eller två nätter då jag sover tolv timmar. Det låter kanske konstigt att vara nöjd med det men det är ett stort framsteg från när jag åt Seroquel i många år och sov 12-14 timmar varje natt.


Huvudet har varit lite halvt jobbigt nu på morgonen men det börjar lätta lite. Jag tog nyss bilen till Willys för att hämta ut mitt paket med klänningar som jag beställt från Boohoo. Jag har lyckats komma in i en fas där jag emellanåt är extremt rastlös och försöker shoppa bort det, och när jag väl tryckt på beställ blir jag rastlös av att det kommer att ta tid att få hem det så då beställer jag nåt mer, haha.

Dessa tre klänningar fick jag hem iallafall och döm till min förvåning - jag tyckte om alla tre. Jag är extremt petig med kläder och därför är det lite risky att beställa från England då det är krångligt att hålla på att skicka tillbaka om man inte är nöjd. Jag tog de två svarta klänningarna i storlek 38 och den röda i storlek 36 då jag upplever att de ibland är något för tighta för att jag ska känna mig bekväm och sen har jag gått upp i vikt efter att ha varit sjuk i 3,5 månad också. Upplever att alla tre känns som samma storlek. Den svarta längst till vänster är väldigt kort så den rekommenderar jag verkligen att ta en storlek större i.

Jag brukar alltid få frågor om tull och extrakostnader när jag tipsar om Boohoo så jag kan skriva ut redan nu att det inte tillkommer några extra kostnader alls. Det är samma princip som gäller som när du handlar i svenska webbutiker. Det bästa med Boohoo är att det finns så himla mycket fint att det är typ omöjligt att inte beställa hem allt plus att allt är riktigt billigt. Dessa tre klänningar kostade mig 505 kronor med frakten inräknad. Kap!

onsdag 15 maj 2019

En lyckad dag för en sjukling

Har haft en lite konstig men bra dag idag. Måendet åker berg- och dalbana. Har några ångestvågor per dag men däremellan är det bra förutom tyngdkänsla i huvudet. Varje morgon och vid varje fysisk ansträngning så känns det som att mitt huvud är tio kilo tyngre. Det är som en huvudvärk som man väntar på ska bryta ut i en kraftig smäll men smällen kommer aldrig. Har tagit Treo idag vilket hjälper en del men jag blir fortfarande lite tung i huvudet när jag går.

På tal om att gå så åkte jag och Daniel nyss till Svärdsjö för att kika in fiskevattnet där. Promenerade runt längs vattnet, inte särskilt långt egentligen, men lagom för att jag ska känna att jag har gjort något utan att jag blir sämre av det. Förväntade mig huvudvärk efteråt men som jag skrev så kommer den aldrig. Är tacksam för naturen och den friska luften trots att tyngdkänslan är rätt obehaglig och att jag blir lite trött efteråt. Lätt värt det!

Så vackert.


Något annat som hänt precis är att jag har lagat middag alldeles själv för första gången sen jag blev sjuk! Det krävs ingen kärnfysiker för att röra ihop en smet och att hålla koll på en lampa men det är stort och jag känner mig förbaskat duktig, haha. Jag lagar väldigt sällan mat hemma, dels för att Daniel gärna gör det om jag tar disken vilket jag tycker är en bra deal och dels för att det är så himla tråkigt. Idag uppskattade jag det mer än vanligt. Det handlar inte särskilt mycket om att vilja saker egentligen utan att kunna
Jag har dessutom kört Daniel till praktiken imorse och sedan åkt till lasarettet för att ta morgontemp (visade 37,5 precis som i måndags vilket är positivt men det höjs ju när timmarna går eller så fort jag rört mig lite).

En bra dag i en sjuklings liv. Jag ska verkligen ta tillvara på den här känslan för jag vet att bakslag kan komma.

tisdag 14 maj 2019

Katten är hemma

Daniel är hemma! Väldigt trött efter hemresan från Barcelona dock, vilket jag förstår, men jag har insett idag hur mycket jag saknat honom när han varit borta. Han skämde dessutom bort mig med en Burberry-parfym vilket gjorde mig jätteglad.

Dagen har vi hittills spenderat med att åka till Borlänge och handla samt käka lunch på Broken Dreams. Nu ligger vi båda i lite viloläge, han för att ta igen sömn då natten gick åt till bilåkande och jag för att vila huvudet och kroppen.

Var till reumamottagningen igår för att ta morgontemp och rutinprover. Det blev alltså inte några antikroppsprover tagna än. Högkänsligt CRP togs vilket var över gränsvärdet, likaså hb (röda blodkroppar) vilket jag förmodligen ärvt av mamma och levervärden. Har haft för höga levervärden vid alla miljoner blodprovstagningar detta året utom en. Jag har aldrig haft det förut och förstår mig inte riktigt på varför det höjts, sjuka eller ärftlighet från pappas sida? Har flera släktingar som är helnykterister och som aldrig druckit en droppe alkohol men som ändå har förhöjda levervärden. Knepigt det där. Ska in för temp imorgon eller på torsdag igen och då är det bara en vecka kvar till själva läkarbesöket.
De senaste dagarna har tempen lugnat ner sig lite och höjs endast framåt eftermiddag/kväll samt om jag rört på mig. Det räcker med en kort promenad till Ica (jo, jag orkade GÅ och handla igår!) och jag har feber igen.


Nu ska låta Daniel sova en stund och vila själv ett tag innan vi åker och handlar inför middagen.

söndag 12 maj 2019

Sommarlängtan

Sjukan verkar ha lugnat ner sig något de senaste fyra dagarna. Jag orkar gå i normal takt kortare sträckor och händerna har varit förvånansvärt lugna. Det enda som är är nog min dova huvudvärk och att i princip alla leder knakar och lite ömhet i vissa fingerleder. Huvudvärken är störig men det är inte så pass att jag känner att jag verkligen måste ta värktabletter så jag försöker låta bli så långt jag kan.

Imorgon åker jag hemåt Falun igen. I veckan väntar två tidiga besök på reumamottagningen för att ta temp och blodprover. Åker hem tidigt imorgon så i bästa fall kan jag ta första tempen och proverna redan imorgon bitti. Jag önskar så att jag kan få svar på vad det här är för nånting snart. Tre och en halv månad har passerat och än är jag inte frisk. Igår och idag har jag också känt av en del ångest vilket jag faktiskt inte gjort på länge. Jag tror att den får utrymme att ta plats när min fysiska ohälsa inte är så kraftig. Annars är jag liksom så upptagen med att ha ont att det tar upp hela mina dagar, men psyket kommer nog också få lov att läka när tiden för det kommer.


Vi är redan i mitten på maj och snart är sommaren här. Jag längtar efter en sommar så som på dessa bilder. Att få vara frisk, bada med Bosse, gå runt i fula foppatofflor hela dagarna med håret i en slarvig boll, ligga raklång på en gräsmatta och chilla och leka med Bosse och syskonbarnen. 
Om det blir så återstår att se. Planen är att jag ska jobba på psykavdelningen från och med tionde juni och fram till början på augusti. Förhoppningsvis kan utredningen hos reumatologen gå relativt snabbt framåt så jag kan få rätt mediciner och behandling så att jag slipper vara sjukskriven mer. Jag tror dock att det är lite väl optimistiskt att tro att jag kommer palla heltid om mindre än en månad men en lättare infasning hoppas jag på. Den som väntar får se helt enkelt. Jag håller tummarna.